söndag, november 29, 2009
lördag, november 28, 2009
Knubbiga bullar och alldeles för lättklunkat vin
Maken överraskade med Petite France trinda lussebullar till frukost. De är bakade med saffran som marinerat i cognac och muscovadosocker i ett år och är lätta, saftiga, och helt enkelt väldigt goda. En halvtimme innan bageriet öppnade var det redan fullt med folk där. Åke fick binda vår Jack Russel bredvid två andra hundar som väntade på sina ägare. Mannen köpte förutom bullarna, ett stöddigt levainbröd med riktigt grov skorpa, och fyra arkitektritningar till pepparkakshus. Vet inte varför det fick mig att tänka på när jag smyglyssnade på ett gräl Ola Ahlvarson hade med sin flickvän på en buss i Palma för några år sedan.
Det var ickefödelsedagsfest hemma hos en redaktörskollega igår. Han hade lovat sprit och salta pinnar men överlevererade med vin och chips. Jag drack Beaujolais Nouveau från Coquard. Skulle bara titta förbi men fastande i allt mer marinerade diskussioner om extrem mat och sjukvård. Många på festen var typ läkare. Klockan 23 stod jag på Roppongi på Hantverkargatan och sa till sushikockarna som stängde köket att de skulle rädda mitt äktenskap om de fixade lite käk. Hade ju lovat att köpa något med mig på vägen hem med beräkningen att vara hemma tre timmar tidigare. De trodde jag överdrev. Det gjorde jag också.
fredag, november 27, 2009
I ett bageri nära mig
torsdag, november 26, 2009
Kycklinglever och nakna finska män
Målet var att äta lunch i Rosendals trädgårdar. Jag gillar inte området på sommaren men det är en helt annan sak i november. Stillsammare, kargare, vackrare. Hade inte varit där sedan jag intervjuade bagaren Tina Fernlund, hon som på sommaren jobbar på Rute Stenugnsbageri. Hennes chef, Erik Olofson, träffade jag första gången på en skrivarkurs som inte alls hade med mat att göra. Han hade bruna skinnbrallor på sig, och bar upp dem.
Jag åt gott. Risotto med stekt kycklinglever, choucroute med spicy wurst, rostade rotfrukter och paté. Även maten passar mig bättre den här årstiden. I växthuset som agerar matsal doftade det brasa och tända stearinljus. Det enda störande momentet var mina bordsgrannar, 3 generationer långhåriga blondiner, med håret i sedesamma tofsar, och med käcka kepsar på sina rara huvuden. Boutiquejeans och täckvästar. Gåstavarna lutade mot bordet. De pratade högt om glas de måste köpa på Svenskt Tenn. Tyckte att blommorna ovanför var lite för mycket färgmässigt.
Promenerade till Prins Eugens Waldemarsudde och såg utställningen Bilder från Finland. Ett tidsdokumet från 1850-1920. Tyckte särskilt mycket om kvinnornas tavlor, de var modigare än männens, skarpare. Gillade även purfinnarna arbetarkonst bättre än finfinnarnas bleka naturmålningar. Och det var härligt att se nakna män.
Novemberlandskapet utanför var ett minst lika vackert sceneri som i de flesta målningar. Och huset i sig oerhört stiligt. Det fanns tavlor av min barndoms favorit, Carl Larsson. När jag var 11 kunde jag kopiera honom som ingen annan. Förutom mig var det bara pensionärer där, precis som när jag gick på biografen Zita i somras. 90 % kvinnor, och ett och annat vänstrande par. Önskar att jag hade haft tid att fika i det fina sekelskiftsköket, kaffebrödet såg ut att komma från Rosendal.
onsdag, november 25, 2009
måndag, november 23, 2009
Det finns ställen jag gillar trots att de inte har det godaste kaffet
söndag, november 22, 2009
F/L, hela menyn
Det här inlägget är mest en anteckning till mig själv. Lustigt nog råkade en annan bloggare vara på Frantzen/Lindeberg samma kväll som mig, han har skrivit en utförlig rapport om besöket.
Dillstrut med syrlig blomkålscréme, löjrom från Kalix och gräslök
Rillette på dilammbog från Pyrenéerna, mynta och ärter
Potatislök från Linnés Råshult i två texturer, rålakrits, 25-årig vinäger och atsinakrasse
Muscatpumpa med krispig parmesan, tryffelpuré, saltrostade pumpakärnor och pumpakärnsolja
Pärlpotatis med kaviar, ostronblad och purjolök
Kyld majssoppa med apelsinyoghurt, dragon och morot
Majonnäs smaksatt med rostad vitlök, timjan, brynt smör och krispigt kycklingskinn
Lättkokta betor Aigre-doux från F/L:s egna trädgård i Katrineholm, rostade valnötter, olja från äppelkärnor, blasten från den vita betan och morot
Anklever Poche-grillé med Medjodadel, citron, kanel från Sri Lanka, saffran och karamell
Späd rotselleri Tarte fine med tryffelsmör, kastanjer, muskotnöt, oxmärg samt kastanjehonung och arganolja
Hel marulk tillagad i tre timmar under grisfett, torkat bröd, rötter från Katrineholm syrade i vassle, lättvispad grädde med smak av rökt späck samt kallpressad rapsolja från Bornholm
Fattiga riddare med 100-årig vinäger, parmeggiano reggiano, silverlök och tryffel
Lantkyckling från Janzé i två serveringar. Rillette på låret, svampcréme, jordärtskockschips kryddade med torkad Karljohansvamp samt syrlig grädde berikad med gult vin och miso. Bröstet bakad i gryta med halm och färska lagerblad, trattkantareller, puré på ugnsrostad jordärtskocka, vit miso samt brynt smör, hasselnötter och gult vin
Tour de France 2008 (6 ostar presenterade av Ulf Elfving eller Stellan Skarsgård)
Infuserad fänkål med rå grapefrukt, ingefärsglass, spansk körvel, pollen från bin och fänkål
Höstäpple från F/L:s trädgård med lagerbladsglass, smörstekt brioche, pekannöt och stekjuice
Björn Frantzen
Mignardises
- Vitchokladtryffel smaksatt med rosenvatten och vanilj
- Mjölkchokladtryffel smaksatt med Myers´s Rum
- "Mariekex"
- Karamell "du Jour"
- Sura band smaksatt med cola
- Yuzumarmelad
- Marsmallow smaksatt med viol
- Nougat Montlimar med marconamandlar, pistaschnötter från Sicilien och hasselnötter från Piemonte
- Cheeseburgare version 2.0 med senap och ketchup
fredag, november 20, 2009
20 rätter på Frantzen/Lindeberg, nästan lika många viner, och en rejäl stänkare på det
Frantzen/Lindebergs mat innehåller förutom finurliga effekter och blandade humoristiska småhopp en hel del udda råvaror och tillagningsmetoder.
Samma sak får ofta olika skepnader, en lökcréme toppas med friterad lök, kyckling bakad i gryta efterföljs av kycklingrillette.
Varje rätt innehåller egna mycket distinkta smaker.
Några höjdare:
I kupan röks brynt smör blandat med grädde, det hade mycket läcker smak med anklevertouche. Pyramiden består av handpaddlat smör med beställd extra hög sälta, från Bordier, en av Frankrikes mest välrenommerade smörtillverkare.
Anklever som smälter som smör i munnen, och medjodadel med liknande välgörande konsistens.
Marulk tillagad i tre timmar (i tallriksskåpet eftersom ugnen inte håller tillräckligt låg temperatur) med ett täcke lardo, och läckra rötter från Katrineholm syrade i vassle. Finstämt.
Tour de France, sex franska ostar som pedagogiskt presenteras i ett sportreferat av Ulf Elfving.
Skål!
Hela gänget avrundade på Frantzen/Lindebergs utmärkta medlemsbar tvärs över streetan. Det blev Strawberry Bliss - gin, jordgubbe, citron och fläder, toppat med skumpa - för mig.
måndag, november 16, 2009
Om sonens nota i minibaren landar på 8000 nu hur blir det då sen?
Hela veckan har lille T, snart 2 år, fipplat med grejerna i minibaren. Tydligen sitter det sensorer som känner av när något avlägsnas från hyllorna och som då - katsching - automatiskt hamnar på notan. 10 sidor lång var avräkningen på diverse sprit, läsk och energidrycker, på detta kostnader för busringningar och ett kraschat glasbord. Han är en riktig rocker min förstfödda.
Makens kollega, veckans chaufför i vänstertrafiken (mycket teambildande med vänstertrafik fö säger de båda kollegorna) hade ställt in gps-rösten till Darth Vaders när vi åkte till flyget. Rätt skrämmande faktiskt. Nästan mer scary än avgasstanken från de andra bilarna. Men det hade nog varit läskigare med Lill-Babs stämma som han hade tänkt först.
Hur som helst, har jag sagt att jag älskar Stockholm i november?
Karamellskulptur på den riktigt lavish efterrättsbuffén på hotellet. Gillar sådana, särskilt Jan Hedhs småvridna och oerhört vackra dito.
Frukost, om någon undrar.
lördag, november 14, 2009
fredag, november 13, 2009
En kaninstuvning i Rabat på Gozo
Vi stannar under siestan i ett litet samhälle. Köper kaffe i den enda öppna baren, det är mörkt, litet och bedagat, de få gästerna blänger på oss.
Landskapet är taggigt och kargt. Eftermiddagsljuset sövande.
Malta är inte lismande.
Basilikan på Gozo.
I Gozos största stad Rabat, även kallad Victoria.
Fenek, nationalrätten, en kaningryta med rödvin och grönsaker. Bonnig och god.
Teatern i Rabat närmast.
Tillbaka på Malta, i medeltida Mdina som tidigare var Maltas huvudstad. Drömlikt att vandra i den stillsamma staden på kvällen. Delar av Gladiator och Greven av Monthe Christo spelades in här.
torsdag, november 12, 2009
tisdag, november 10, 2009
Sött på Cordina i Valetta
Kwarezimalen, kryddig hasselnötsbakelse toppad med honung och mandel, var slut på kafé Cordina på Republic Street. Jag beställde en honey ring istället.
När jag väntar på kaffet lägger sonen något på min tröja och säger -Så där. Maken skrapar snabbt ned det på golvet. En kackerlacka.
Jag köper med mig vildhonung när jag går.
Da Pippo - det säger väl allt
Plötsligt har den ljumma vinden kallnat. Vi åker i duggregnet till samhället Mgarr för att äta Summien Moqli, vaktel, men möts av en låst dörr. Siesta. Fortsätter till Valetta, parkar i en San Franciscobacke och går in på första bästa ställe på Melita Street.
Direkt innanför dörren känner och doftar jag att maten är bra. Stället är livligt, ganska litet och välkomnande.
Vi får samma rustika bröd med svarta vedugnskanter som finns på frukostbuffén på hotellet, det smakar ljuvligt till kall och intensiv grönsaksröra med tomat och aubergine, och till bönsallad. Sedan delar vi på ett lass lunguini cozze e vongole. Den al dente pastan och vällagade tomatiserade såsen med sjöbrisfräscha musslor går hem hos både 2-åringarna och 37-åringarna. En annan gång, tänker jag, kommer jag även gå lös på den ambitiösa vinlistan.
måndag, november 09, 2009
En lång dags färd mot Malta
fredag, november 06, 2009
Efter en vecka med spritprovningar, en förlorad restauranggala och sjukdom kändes det fint att glasera majrova till fredagsköttabiten
Majrovsklyftorna fick glasera i smör och buljong i några minuter under lock, sen fick de sällskap av äpple, salt, peppar och hackad mandel. Ungefär som Maximilian skulle ha gjort. Till detta kall öl och saftig karré.
måndag, november 02, 2009
I ett hus mitt på de halländska pepparrotsfälten
De turkosa marängerna var ett mästerverk, inte bara snygga utan goda också, de smakade såpass mycket mint att det precis balanserade sötman.
Blev bjussad på saftiga snittar, välgörande kaffe och massor med sköna kakor efter ett dop. Allt utom mockatårtan med maräng och kaffesmörkräm var hembakat, men tårtan är en släkttradition och köps i familjen. Fint avvägd den med, med precis rätt mängd smörkräm för att inte bli för mycket.
Jag blir lika glad över att bli bjuden på dop med köpepizza efteråt, men det var längesedan jag åt så mycket fina och välgjorda bakverk.