Pyttipanna

Gångtunnel i Stockholm.

Önskar att jag hade mer tid och kraft att laga mat, skriva och reflektera. Men det är fortfarande stökigt hemma. Igår (2 mån. efter att vi flyttat hit till Kungsholmen) packade vi upp de sista flyttkartongerna och därmed också de sista grejerna till köket. Vi rev även ned vävtapeter och förberedde för spackling och målning i vardagsrummet. Det kostar alldeles för mycket tid och pengar att flytta, särskilt om något måste fixas. Även om det inte är frågan om någon lyxrenovering, för oss handlar det mest om lite nya tapeter och färg eftersom det verkligen behövs.

Lite socialt liv hanns dock med i helgen: Var på en förhandsvisning av The Dreamgirls. En film om The Supremes. Snygg, bra skådisar och skön musik - inte mycket mer än så men alldeles tillräckligt en lördag eftermiddag. Och igår var jag på ett 60-någonting-kalas. Klassisk buffé med chark, hemlagad potatissallad, goda ostar osv, vin och hallonpannacotta.

Jag tror jag drack vin varje dag förra veckan och inte att glas betalade jag själv. Jag skulle kunna fortsätta så redan idag men har tackat nej till det mesta en tid framöver. Inte tänker jag läsa all info som kommit till mejllådan heller. Surströmmingsglassar och allt vad det handlar om. Sparar det tills jag har mera tid.

Är på ovanligt dåligt humör idag (beror kanske på att jag har visdomstandvärk). Jag retar mig på allt möjligt. Sånt som att alla betydande mattidningar i västvärlden skiver om samma saker och samma personer, det finns framför allt några få kockar som snurrar överallt. Och varför hyllar alla Wilmas knäckebröd? Det är roligt med ett nytt märke i vanliga livsmedelsbutiken, och det är gott men alldeles för stenhårt för mig.