måndag, november 19, 2007

Lardo, det är gott det

Idag bloggar Isobel på taffel.se om lardo. Godast tycker jag att lardo är då den smakar naturellt och oljigt, har en svag rökton och salta kanter, gärna på ett gott bröd. Hon är sugen på att själv göra en variant efter Fergus Henderson på St John i London, blir nästan det jag också, en man som lyckats frälsa mig med en välsmakande och pikant mjälte (läs mer om det här) torde göra god lardo.

Lisa förklarar på sin nygamla blogg varför lardo gärna lindas runt bla skaldjur på krogen och tipsar om var man kan köpa detta grisfett i Stockholm. Förra veckan då jag skrev om matupplevelser och annat i Milano berättade jag om en variant som inte funkade - lardoinlindad mozzarella med ostrongömma, se bild.

Vill du läsa mer om denna produkt som slow food-rörelsen tagit under sina vingar som utrotningshotad finns ett kapitel som handlar om provocerande fett i Mons Kallentofts bok Food Noir . Han besöker Colonnata, byn där den mest berömda lardon kommer ifrån, bara från speciella grisar mm. Jag råkar gilla den boken liksom det mesta Mons skriver om mat trots att jag förstått att det är sådär att göra i vissa av mina kretsar. Beror säkert på att det bor en oförlöst rebell i mig som gillar hans fuck you-attityd (dock i lagom stora portioner, mer rebellisk än så är jag tydligen inte).
Hoppas förresten att den stackars kraken i min stora mage inte får för mycket av mitt undanträngda trotsiga... Läser just nu Doris Lessings Det femte barnet. Vilket inte gillas av min make, han säger att det är den enda boken som är olämplig för mig att läsa just nu, vilket är mycket olikt honom.



11 Comments:

Anonymous Lotta said...

maken din är nog helt enkelt gravid :) en del tenderar att bli tokgravida när frun blir större

måndag, november 19, 2007 8:24:00 em  
Blogger Bendel said...

Så kan det vara (har inte tänkt på det så i detta fallet), i början hade empatiska han flera och mera typiska symptom än vad jag hade.

tisdag, november 20, 2007 8:11:00 fm  
Blogger Kristian said...

Fast jag förstår Åke i det här fallet, vad jag läst om boken verkar den vara i läskigaste laget för att peppa inför en barnafödsel... varför inte titta på "Omen" eller "Rosemary's Baby" också... :)

tisdag, november 20, 2007 1:52:00 em  
Blogger Bendel said...

...bra idé! :) Ärligt talat kan jag förstå det till viss del också. Men jag blir räddare av att läsa gravidfaktalitteraur. Tips på bra sådan tas gärna emot i elfte timman.

tisdag, november 20, 2007 5:05:00 em  
Blogger Kristian said...

En bra bok är "Handbok för gravida" av Vicki Iovine: http://www.adlibris.se/product.aspx?isbn=917711471X

Den läste jag med god behållning efter att Victoria var klar med den, en både rolig och uppriktig genomgång av sånt man verkligen vill veta om graviditeter.

tisdag, november 20, 2007 5:35:00 em  
Blogger Bendel said...

Tack för tips! Just den råkar jag ha läst, påminner lite om På smällen med Ann Söderlund och Hannah xxx. Båda de böckerna fixade jag faktiskt att läsa eftersom de har en roligare och lite mindre förnumstig och fostrande ton än andra jag försökt läsa.

tisdag, november 20, 2007 5:45:00 em  
Blogger Lisa said...

Det där ser helt vidrigt ut! Yikes! Får jag låna den till min kommande artikel om mardrömsdejter på tallriken?

tisdag, november 20, 2007 8:33:00 em  
Blogger Bendel said...

Du får gärna låna bilden, den kan nog inte hamna i ett mer lämpligt sammanhang. Behöver du den lite mera högupplöst så säg till.

tisdag, november 20, 2007 8:45:00 em  
Blogger Helena H:son Blogg said...

Ååå Pia det finns så mycket böcker jag har läst om Graviditeter och uppfostran, men jag måste än en gång Puscha för Louice Hallin och Linda Nybergs bok, överlevnadsbok för småbarnsmammor.. Oj, allt bara nickade jag åt... Höll med o tänkte; Kan dom vart här hemma, utan att jag vetat och skrivit om mig??? *ler*

Kramis

onsdag, november 21, 2007 12:08:00 em  
Blogger Hedda said...

Usch, Lessings bok hamnar ju där med just Rosemary's Baby - icke gravidlämplig.

Jag var inte så blödig under graviditeten, men nu - tjena! Har gråtit mig igenom både House och Grey's Anatomy-avsnitt där små spädisar råkat illa ut och hållit lille C nära, nära.

torsdag, november 22, 2007 10:59:00 fm  
Blogger Bendel said...

HH - tack

Hedda - då gör jag lite rätt i att läsa den nu då:) Äsch, är ganska lipig redan, undrar hur det blir sedan då.

torsdag, november 22, 2007 5:52:00 em  

Skicka en kommentar

<< Home