fredag, november 13, 2009

En kaninstuvning i Rabat på Gozo

Städerna som passerar känns som filmkulisser. Alla undrar tyst om det finns något bakom de slitna vilda västernbyggnaderna i sten.

Vi stannar under siestan i ett litet samhälle. Köper kaffe i den enda öppna baren, det är mörkt, litet och bedagat, de få gästerna blänger på oss.

Landskapet är taggigt och kargt. Eftermiddagsljuset sövande.

Malta är inte lismande.


Basilikan på Gozo.


I Gozos största stad Rabat, även kallad Victoria.


Fenek, nationalrätten, en kaningryta med rödvin och grönsaker. Bonnig och god.


Teatern i Rabat närmast.


Tillbaka på Malta, i medeltida Mdina som tidigare var Maltas huvudstad. Drömlikt att vandra i den stillsamma staden på kvällen. Delar av Gladiator och Greven av Monthe Christo spelades in här.



4 Comments:

Blogger Jessica said...

Om man anstränger sig noga så kan man nästan föreställa sig kaninöronen i grytan ;)

fredag, november 13, 2009 9:45:00 em  
Blogger Bendel said...

Just det, tyvärr var inte huvudet med, som det är ibland på Ischia.

fredag, november 13, 2009 9:51:00 em  
Blogger Annika said...

Förstår att Malta inte är lsimande. Jag fick nästan någon sorts östtstats-vibbar, i ett av dina tidigare inlägg.
Vilken upplevelse, i synnerhet så här års.

söndag, november 15, 2009 3:48:00 em  
Blogger Bendel said...

Någon sorts öststasvibbar var bra fångat, så kändes det ibland. Samtidigt vackert, och coolt. Och många malteser vi mött är väldigt barnkära och vänliga.

måndag, november 16, 2009 2:00:00 em  

Skicka en kommentar

<< Home