Om blåbär

-Dina ögon är maniska, sa en främmande man till mig i O-baren 1998.

Den enda mani jag erkänner handlar om blåbär. Naturella. Jag kan inte ta en skogspromenad denna tid på året utan att vilja äta varje moget lilla blå jag ser. Direkt. Och för att det inte ska ta allt för lång tid att ta sig fram rycker jag upp ris efter ris som jag länsar samtidigt som jag går och sedan kastar efter mig.

Och apropå ämnet så har jag förmodligen plockat mer blåbär än dig. Mitt första extraknäck från jag var 8-12 år var just blåbärsplockning. Hink efter hink fylldes, sattes på cykelstyret och såldes efter vinglig färd till en tant i ett halvruttet garage. Ju sämre blåbärsår desto bättre betalt.