onsdag, juni 25, 2008

Ett par rader om A Cook´s Tour

Mina två senast lästa böcker är Räddaren i Nöden av J.D Salinger och A Cook´s Tour av Anthony Bourdain. Huvudpersonen och berättarjaget i den förstnämnda påminner om en ung Bourdain; cynisk, NY-bo, något urflippad, med svart humor och talang för att skriva. Den sextonårige Holden Caulfields tom skriver uppsatser åt andra vilket jag läst att "Tony" gjorde på riktigt som ung.

Att läsa A cook´s tour var ett roligt återseende (jag läste första halvan förra sommaren), jag skrattar alltid när jag läser Bourdains böcker. Han är ovanligt konsekvent i tydliga åsikter, nattsvart humor, egensinnig karaktär och passion för riktig mat. Jag började med att läsa om kapitlet om den lek som jag gillar vilken han spelar med välrenommerade kockar världen över :

Om du blev satt i elektriska stolen imorgon. Och visste att de kommer skära upp magen på dig och steka arslet av dig tills ögonen poppar upp som Mc Nuggets. Du har ett mål mat kvar, vad skulle du äta? Svaren är alltid enkla rätter: Bräserade revbensspjäll, linguine pomodoro – som min mamma brukade göra, kall macka med en bit köttfärslimpa på. För att fortsätta citera Tony lite slarvigt översatt: Ingen svarar en smakmeny på Ducasse.


Eftersom jag också ätit (och mött) stjärnbeströdda Tomas Kellers mat var det relevant att läsa kapitlet som bara handlade om ett besök på hans restaurang French Laundry i Florida. Bara en sådan detalj som att Keller speciellt för Tony lagade en mellanrätt som han kallade för "coffee and a cigarette". Mister Bourdain är nämligen en inbiten kedjerökare och det är så klart rökförbud på den västamerikanska krogen. En slags vaniljpudding med tobaksmakande kaffe och foie gras:

Jag rodnade ned till strumporna, tänkte att det här är ett grymt men mycket roligt skämt på min bekostnad. Jag trodde aldrig att det skulle vara gott. Men j-lar vad gott det var! (Han hade använt tobak från en riktigt anständig cigarett berättade han senare).

Andra läsvärda kapitel handlar om Fergus Hendersons mat (som jag också ätit, Gordon Ramsey, haggis och natto. Det är också i den här boken han käkar ett pumpande kobrahjärta men det är inte särskilt representativt för bokens helhet.

Uppdaterat: Läs också vad jag skrivit om Anthony Bourdains bok The Nasty Bits.



10 Comments:

Blogger Jessika said...

Jag gillar natto stenhårt, särskilt en med ost. Haggis har jag aldrig ätit. Inte efter utflykten i Italien, Florens faktiskt, när vi bad smörgåsförsäljaren om något lokalt och fick trippa. Aldrig mer komage. Fast Haggis är kanske mindre komage och mer fyllning. Hur smakar det?

onsdag, juni 25, 2008 11:18:00 em  
Blogger Bendel said...

Fast Haggis är ju bara tillagat i fårmage, man äter inte den sen.

Trippa är en av de få saker jag inte känner lust att äta. Och då har jag tex käkat mjälte på St John.

Har förresten stuvat om näst sista meningen för att undvika missförstånd. Jag har inte ätit natto och haggis, även om jag varit nära att köpa det sistnämnda på Österqvist i Hötorgshallen ett flertal gången. A.B. beskriver smaken pepprig, het, köttig - inte alls som något tillagat i en mage, inte alls någon organ eller leversmak, inga mystiska bitar eller taste of tripe. lite som boudin noir.

torsdag, juni 26, 2008 11:08:00 fm  
Blogger Bendel said...

Förresten hur tycker du att natto smakar?

torsdag, juni 26, 2008 11:17:00 fm  
Blogger Jessika said...

Åh du får stuva runt som du vill (det är ju trots allt en matblogg ;) ), nämen allvarligt så är jag och mina formuleringsstrukturer inte alltid sammanknutna.

Jag åt trippa först och sedan, när man har nämnt haggis så har jag tänkt aldrig i livet. Visste inte att den är tillagad i och serverad utanför. Jag har ätit mycket kors och tvärs och har med åren allt eftersom tappat lusten att skryta om vad för att äta är trevligare än at skryta om vad man har ätit, även om jag har dragit historien om den koreanska hunden ganska många gånger jag med ;). Men jag gillar ju boudin noir så slaget lär inte vara över än.

Vi åt mycket sojabönor hemma, i alla dess former. Hoppet till natto var inte så stort. Jag gillar det, särskilt versionen med ost då. Konstistensen är lite hal men smaken i sig var ingen att hetsa upp sig över (jag hatar surströmming). Det finns i frysen på Japanska Torget eller på Omi om du vill prova.

torsdag, juni 26, 2008 6:02:00 em  
Blogger Bendel said...

Tycker också att det är betydligt roligare att äta än att skryta om det, även om jag tycker att det roligt att berätta och jag fortfarande är nyfiken på mycket.

Ja boudin noir är smaskens.

Första gången AB (det blir många citat från boken nu men det får bli så i just detta inlägg) äter natto, han får det till frukost, skriver han så här: If I were incacerated and natto was the only food provided. But for now? Given a choice between eating natto and digging up my old dog Pucci (dead thirty-five years) and making rillettes out of him? Sorry Pucci.

Men det låter annorlunda sedan. Kanske blir det en vända till OMI!

torsdag, juni 26, 2008 9:16:00 em  
Blogger Jessika said...

Natto är en aquired taste, det kan man inte sticka under stolen med. Vissa gillar det, andra inte och så var det med det. Jag gillar det japanska sättet att äta men som nu blir alltmer ovanligt, en massa smårätter att plocka mellan. Jag skulle aldrig äta en svensk måltidsstorlek natto.
Om du ska prova något du inte har gjort än så är det fiskfärskakorna och inläggningarna, inte bara ingefäran. Jag äter något inlagt till allt jag äter nuförtiden verkar det som. Verkar särskilt vanligt i Japan och i Korea

Hur lång är han egentligen?

torsdag, juni 26, 2008 9:32:00 em  
Blogger Bendel said...

Ja vissa saker är mer än andra gudomliga i lagom mängd.

Jag har mycket kvar att lära/äta om/i det japanska köket!

Ruskigt lång! Cool (alltså definitionen av cool), vältalig och självsäker på ett sådant sätt som bara amerikaner/NY-bor är. Han och Tomas Keller påminner lite om varandra, bara det att AB är betydligt mera goth.

torsdag, juni 26, 2008 9:59:00 em  
Blogger Kristian said...

Visst är det litet Leonard Cohen över Tony?

lördag, juni 28, 2008 12:27:00 em  
Blogger Kristian said...

Förresten fick det här inlägget mig att omgående beställa "A cook's tour" och "Nasty bits" - kom på att jag fortfarande inte har läst dem.

lördag, juni 28, 2008 12:32:00 em  
Blogger Bendel said...

Kristian - stämmer nog, det får iaf gärna vara så, gillar Cohen.

Kul, perfekt sommarläsning tycker jag, underhållande och varje kapitel är en story i sig.

lördag, juni 28, 2008 1:28:00 em  

Skicka en kommentar

<< Home