Frukost på Petite France och veckan som gick
Är mitt i peaken av en dunderförkylning, det och flera nya uppdrag har gjort att det inte blivit mycket bloggat på några dagar.
Tidigt imorse tog maken Lille T och stack ut på stan som han brukar göra på lördagar för att jag ska få ladda om lite. Jag tog hunden med på morgonpromenad till Bageri Petite France, som jag skrivit om här och här, där jag åt frukost i lugn och ro.
Jag kan inte annat än att hissa stället igen, jag vet ingen annanstans där man för 70 pix får en bättre frulla. Bra latte, alaminutejuice, riktigt tjock och krämig yoghurt med egen plommonkompott och egen müsli och en mörk fralla med mycket frön i som smakar som rostade på skorpan, dessutom med frukt i som ger balans åt hela mackan om man väljer skinka som fyllning.
När jag kom laddade tjejerna bakom kassan också upp med ordentlig frukost. -Vi måste det, det är helt galet här på lördagar. Men det är så roligt. Och vi älskar att ett bageri kan bli en mötesplats.
Jag satt på den bedårande uteplatsen eftersom en varsam höstsol behagade titta fram. Ett lämmeltåg av folk i gympakläder eller nattkläder och tjock kofta, hundrastare och barnvagnsfolk kom för att köpa sina favoritbröd inslagna i papper.
VECKAN SOM GICK
Före jag och sonen blev sjuka var vi på babysalsa hos den här färgsprakande kvinnan, hälsade på vänner som jobbade som bäst i en matfotostudio, träffade gamla kollegor och en matbloggare. Och enligt mina mobilbilder har vi även varit på Citykonditoriet:
Om du gillar att vistas i gamla fina salonger men inte är så knusslig med fikat, kanske rentav tycker att det finns en tjusning i att dricka tjära, så får du inte missa Citykonditoriet på Adolf Fredriks Kyrkogata 10, 3 trp. Förstår inte hur dessa supercentrala, magnifika lokaler där man tom kan fika ute på balkonger kan vara så okända. När huset byggdes var det ett nöjespalats som tävlade mot Berns, enligt boken Café Stockholm har både Karl-Gerhard och Ernst Rolf uppfört revyer här.
I måndags kväll var jag på ett styrelsemöte på Vetekatten. Den franska bagaren hade valt bakelse till oss, Framboise, med smak av jordgubb - så klart- och vit choklad. Den innehöll en syrlig mousse i mitten som vägde upp den lite jolmiga chokladen på ett fint sätt.
Nästan alla bilder i den här postningen är tagna med min nya lila mobiltelefon som jag hastigt fick förskaffa då sonen dreglat ned min förra så att den inte längre fungerade. Han är nu åtta månader och helt galen, inte ens feber hejdar honom att undersöka världen på ett mycket intensivt sätt.
Under tiden mamma tar ett jobbtelefonsamtal. Gissa om det känns lägligt att maken kommer vara pappaledig en hel del framöver.
posted by Bendel at 09:36
14 Comments:
Den där frukosten såg ut att falla även mig i smaken. Vet du om de säljer frallorna löst? (antagligen... men bäst att fråga)
Vad trevligt med Vete-Katten. Det är kaféet som dyker upp i alla stockholms-minnen från barndomen.
Ha en härlig helg!
De säljer frallor löst, och jag tycker att de ser lite olika ut varje gång jag är där.
Vetekatten är trevligt och en klassiker. Intervjuade en bagare där en gång, det finns ett källarplan som är hur stort som helst med hur många rum som helst där en hel del sker förutom bagerierna på gatuplan.
Trevlig helg till dig med!
Vad spännande att få se det "inifrån".
Glömde skriva: Vilken sötnos du har!
Gjorde för att några år sedan ett 20-30-tal intervjuer med kvalitetsbagare i hela landet, ett av de roligaste jobb jag haft. Har även besökt en hel del bagerier i NY som jag rapporterat om i olika sammanhang.
Tack snälla du!
Åh söt som tusan! Och moderiktig också ;).
Man lämnar dem för ett ögonblick och så whoops, kaos.
Från kompisar har jag hört att man inte ska underskatta ett målmedvetet barn (bebis) som har lärt sig rulla från rygg till mage och som jävlar i mig inte tänker ligga stilla.
Är det där papperskorgen han är på väg in i? Efter att ha gjort upp med sladdarna?
Jag älskar vetekatten och centrumkondis också. Jag har alltid tyckt att vetekatten är skönt opretentiös i sina kaffesalonger. När vi fikade där var det jag, mina kompisar och en massa pensionärer.
Den är yoghurten ser farlig ut :)
Krya på dig!
Jessika - Tack!, ja som mor, tycker jag ju såklart också det. Kan bara instämma med dina vänner. Torsten kryper och låter som en elefant för att han tar sig fram så målmedvetet. Och så ska han resa sig mot allt, senaste dagarna har han börjat att släppa greppet också och balanserar några sekunder innan han dunsar i golvet på sin blöjrumpa. Jag måste se honom HELA tiden, annars är det typ risk för hans liv.
Och jepp, det är papperskorgen han gör upp med, efter att ha slängt ut påsen och lajjat med kablar.
Tycker som du om Vetekatten, och jag som är där ganska ofta tycker att det alltid är den blandningen på folk som du beskriver. I måndags satt ett stort gäng oldies och stickade.
Och tack igen, snart ska jag äta lunch sen tänkte jag däcka med mina böcker som kom från amazon igår. Vet bara inte vilken jag ska starta med.
Glömde säga att yoghurten nästan var det bästa med hela frukosten.
Åh, NY! Då kanske du besökte Sullivan Street Bakery? (http://www.sullivanstreetbakery.com/)
Där köpte jag en av de godaste ciabattabröden jag någonsin ätit.
Du får förresten gärna tipsa om bra ställen i London, om du har tid någon gång innan december.
Såklart jag besökte Sullivan! :)
Och Amy´s Bread bla i Hells Kitchen -där jag även träffade Amy själv, Magnolia Bakery, Orwasher´s, Balthazar, Boyles, Vesuvio osv. Har skrivit några korta rader om det här på bloggen:
http://prbendel.blogspot.com/search?q=bakery+new+york
Återkommer med Londontips!
Vi skrattade mycket åt din unge i papperskorgen. Ett väldigt bra foto.
Tack K. När jag såg er bulle-i-ugnen-bild önskade jag att vi hade fått den idén för ett år sedan.
He he. Vilken söting! Och helt normal för att vara 8 mån! Makens telefon blev också neddreglad när Stora E var runt 8-9 mån. Killarna på "lagningsavdelningen" undrade om den hade hamnat i vattnet...
Skönt att höra, ibland undrar vi faktiskt, typ en bokstavskombo jag inte vill uttala:)
Skicka en kommentar
<< Home