måndag, mars 23, 2009

Riesling och helstekt pippi



Igår, söndag, var det vinet som fick bestämma vad vi skulle äta. Har ju fått dille på torra Rieslingviner och ville testa ett som var nytt för mig. Helstekt kyckling bestämde jag mig snabbt för, med asiatisk kryddning trodde jag tills jag hamnade i butiken och gjorde en helomvändning till klassisk medelhavskryddning.

För väldigt många år sedan berättade Malin Söderström hur mycket hon älskar att binda stekar. Jag med! Jag blir lycklig bara av att se steksnöre. Igår fick jag använda mitt nya ekologiska. Underbart. Dessutom fick jag mojsa in saker under skinnet på en hel fågel. Kan det bli bättre?

Jag tänker inte skriva något regelrätt recept på pullan, liknande finns i Anthony Bourdains kokbok Franska kök eller om du googlar på helstekt kyckling, men en beskrivning kommer här:

Först gjorde jag ett kryddsmör genom att blanda 100 g smör med hackad basilika, hackad persilja, en skvätt honung, salt och peppar.

Därefter fyllde jag kyckligen med stora bitar gul lök, vitlök, citron och persiljestjälkar, och...band ihop den!

Efter detta ett till lustfullt moment, jag gned in fågeln med flingsalt och peppar, och klafsade på lite av kryddsmöret.

Här var det dags att med fingrarna pilla in några matskedar av kryddsmöret under bröstskinnet genom att att ta vägen via halsen. Och sedan lägga skönheten på ett ugnsfast fat med ca 2 dl vitt vin i botten. Igår skar jag några morötter, en citron och en gul lök i bitar och lät steka med kycklingen.

Efter en timme i ca 200 grader var min färdig (men min ugn är lite störd så det kanske inte stämmer med din ugn). Flytta gärna upp fatet de sista 20 minutrarna och höj tempen till 225 grader. Ös då och då.

När kycklingen var färdigstekt, (jag testade och skar i den för att kolla om köttsaften var genomskinlig men en stektermometer är det bästa) la jag pippin och det andra som stekt med på ett uppläggningsfat. Hällde ca 2 dl vitt vin i ugnsformen och vispade ur botten. Silade därefter buljongen i en kastrull och lät koka ihop till hälften. Tillsatte nån matsked hackad persilja och rörde ner en rejäl klick smör. Grattis till en supersmarrig söndagmiddag! Jag hade ris som tillbehör.

Vinet då? Det var ju det allt egentligen handlade om. 2007 Riesling "Hugel" (nr 12191, 119 kr). Jag saknade den tydliga syran rieslingviner brukar ha. Men jag dricker det gärna igen, om någon annan betalar. För 10 pix mindre får jag mitt favoritvin för tillfället, 2007 Georg Breuer Riesling Sauvage (nr 5899, 109 kr), som är betydligt skarpare. Till maten passade dock Hugeln förträffligt. Det smakar Italien, sa maken drömmande. Det instämmer jag i, den ädla drycken hade en svag jästton som var angenäm och påminde om bordsviner runt Medelhavet, och som tillsammans med medelhavskryddningen gav obetalbara smakminnen till makens och mitt Italien.



6 Comments:

Blogger K said...

Jag fick Hugel på en mutlunch förra veckan, men då var det en 2002 om jag minns rätt. Fantastiskt mycket godare än den årgång som finns på systemet nu.

tisdag, mars 24, 2009 9:59:00 fm  
Blogger Kristian said...

Breuer är suveräna, och blir ännu godare med litet lagring. Har två flaskor som ligger undangömda, vilket är svårt eftersom Riesling brukar gå åt ganska snabbt

tisdag, mars 24, 2009 12:49:00 em  
Blogger Bendel said...

K - Var den aningens jästig också?

Kristian - Vill minnas att jag nästan bara sett röda viner i din källare:)

tisdag, mars 24, 2009 1:56:00 em  
Blogger K said...

Inte i den mening som jag brukar lägga i ordet, för det tycker jag inte om. Men det är ju inte säkert att vi menar samma sak.

tisdag, mars 24, 2009 3:17:00 em  
Blogger Kristian said...

Det är sant. Det var väl 12 flaskor vitt där sist jag kollade

tisdag, mars 24, 2009 3:18:00 em  
Blogger Bendel said...

K - Gillar inte heller jästsmak, har därför svårt för många roséviner och äppeljuice där jag tycker att det ofta slår igenom. Det här vinet hade en ton av jäst som inte bara var obehaglig.

tisdag, mars 24, 2009 7:43:00 em  

Skicka en kommentar

<< Home