En natt i Stockholm
Det var en gång ett par som stretade med vardag och jobb. Plötsligt vargavintern 2010 skulle sonen med de pussvänliga kinderna sova hos den gode farmodern för första gången. Vad gör vi nu tänkte paret? Ser Blåsningen på tv? Nope, vi klär upp oss och gör stan på tu man hand för första gången på flera år.
De bokade bord på Gondolen, en lika klassisk som högt belägen restaurang i Stockholm. Varifrån de och en blandad publik bestående av termobrallutrustade turister, uppklädda första daten-par och familjer med flughalsade tonårssöner begrundade den julkalenderlika huvudstaden till god mat och ädel dryck.
Det dracks mästerkockens egen skumpa, och åts både hummer med mandelpotatischips och hummersoppa. Kvällen fortsatte i floder av pinot noir-vin och vildandbröst med diverse feta och smakrika tillbehör.
Måltiden avslutades med en dessert som innehöll allt de gillade, whisky– och marshmallowglass toppad med rostade hasselnötter, med italiensk maräng, och fudgesås som egentligen var en mörk kolasås med valnötter i. Deras hjärtat stannade upp ett ögonblick.
De vandrade sedan vidare genom ett fruset Gamla Stan, stannade till vid Stenbecks enorma julgran och fnissade hela vägen till Bar Le Rouge. Där var det immigt och stimmigt. Det spelades samma låtar som de lyssnade på då de träffades sådär 11 år tidigare. Sveriges skådespelartrupper och mediakoketter hade också funnit vägen till denna källa av gindrinkar.
De bokade bord på Gondolen, en lika klassisk som högt belägen restaurang i Stockholm. Varifrån de och en blandad publik bestående av termobrallutrustade turister, uppklädda första daten-par och familjer med flughalsade tonårssöner begrundade den julkalenderlika huvudstaden till god mat och ädel dryck.
Det dracks mästerkockens egen skumpa, och åts både hummer med mandelpotatischips och hummersoppa. Kvällen fortsatte i floder av pinot noir-vin och vildandbröst med diverse feta och smakrika tillbehör.
Måltiden avslutades med en dessert som innehöll allt de gillade, whisky– och marshmallowglass toppad med rostade hasselnötter, med italiensk maräng, och fudgesås som egentligen var en mörk kolasås med valnötter i. Deras hjärtat stannade upp ett ögonblick.
De vandrade sedan vidare genom ett fruset Gamla Stan, stannade till vid Stenbecks enorma julgran och fnissade hela vägen till Bar Le Rouge. Där var det immigt och stimmigt. Det spelades samma låtar som de lyssnade på då de träffades sådär 11 år tidigare. Sveriges skådespelartrupper och mediakoketter hade också funnit vägen till denna källa av gindrinkar.
19 Comments:
Det är konstigt hur man kan längta efter litet vuxentid men när man väl är borta så längtar man efter barnen
Ja visst är det är konstigt.
Det är ju det som är så härligt, att få längta lite...
Bra gjort, låter som en toppenkväll!
Jo Frida det är fint att länta! Och Anna visst var vi duktiga! :)
längta
Ville också vara med på den rundan. Lät härligt!
Nästa gång kanske P?
Precis de ställen vi ville gått till, mannen och jag, när vi för ovanlighetens skull var barnfria den 27:e december. I stort sett alla vettiga ställen visade sig vara - stängda.
Lite avis på er, det verkar ha varit en härlig kväll!
Det var ganska mkt stängt igår med, men det blev ju riktigt bra. Av barerna var särskilt Le Rouge Bar grym. Folket (vi kände oss inte särskilt gamla alls), drinkarna, miljön och musiken.
Gärna P!
Annika, det där känner jag igen. Maken och jag har bröllopsdag den 29 december och för ngt år sedan försökte vi boka bord på just Le Rouge. Gick inte, de hade stängt då. Sedan dess har det inte blivit av. Men man får kanske försöka ta sig i kragen, verkar ju värt det.
Men det är så sant och de där små varelserna växer så snabbt så man hinner inte blinka. Blir er T som min T så älskade han och älskar fortfarande restauranger med vita dukar och god mat. Inte fick vi gå utan honom! Han älskade att klä upp sig också med skjorta och slips. I år vill han till London och äta på någon av Gordon Ramsey´s ställen. Och nu när han är 17 år tigger jag och ber honom vara med på allt och ensamtid är inte värt ett skvatt :)
Hej!
Den 20 januari kl 20.00 börjar ”Landet brunsås” i SVT2, ett program för dig som äter. Varför äter vi svenskar som vi gör? Programledarna Henrik Schyffert, Erik Haag och matskribenten Lotta Lundgren söker efter svaren i vår egen kulturhistoria, i omvärldens influenser och i trenderna som påverkar vad vi ställer fram på middagsbordet. Experter i programmet är Mats-Eric Nilsson och Richard Tellström.
Om du vill titta på programmet i förväg mejla magdalena.lofstrom@svt.se så skickar jag dig en länk där du kan titta. Vänliga hälsningar Magdalena
Men vad härligt det ser ut! Och gott.. Undrar om man vågar sig på att återskapa den där desserten?
Anna-Eva, det vänder med sömnen också va? Det ser jag fram emot! :)
Husmodern - Ja, ja, återskapa!
Fan vad ni är bra!!!
Tabberaset - :)
Åh, vad det lät härligt !
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
Skicka en kommentar
<< Home