onsdag, augusti 15, 2007

Helsinki nästa

Nej, det handlar inte om mat idag utan om annat jag tänker på då jag ska åka till den finska huvudstaden.

Farsan är en tjurig fan. Det är därför han är en duktig maratonlöpare (ex: 51 år gammal kom han på ca 1900e plats i NY Maraton, totalt 33 000 deltagare), Wasaloppsåkare, cyklist mm.

Han kom till Sverige som en liten unge. När det var dags för lumpen men ingen inkallelse kom kontaktade konservative farfar Pentti finska myndigheterna mot pappas vilja. Det skulle bli karl av honom. Och tur var att han fortfarande var finsk medborgare, svensk militärtjänstgöring var bara för mesar.

Motsträvigt hamnade pappa på ett kompani i mellersta Finland och vantrivdes. Vägrade befälsposter hans idrottsbakgrund meriterade honom till eftersom de skulle göra hans tid i lumpen längre än nödvändig. Dessutom hävdade han att det var omöjligt att stanna på grund av språkproblem.

Farsan omplacerades då till ett svensktalande elitliknande förband i Helsingfors. Vilket innebar ännu längre tid i lumpen... Men nu var han iallafall i en stad han kunde. Med vänliga och generösa släktingar som lagade god mat och som stack åt honom extrapengar. Bland annat kriminalkommissarieprofilen som till och med gav honom en egen hemnyckel så han kunde komma och gå som han ville.

Pappas främsta och nästan enda uppgift var att stå högvakt vid presidentbostaden. Många är de historier jag hört om när karismatiska Urho Kekkonen stannade och pratade med honom, framför allt när han kom hem sent från någon tillställning. För att inte tala om statsbesöken.

När jag växte upp besökte vi ibland Helsingfors där vi brukade bo hos släktingar på Katajanokka/Skatudden. Oftast i samband med maran. Jag har även varit där senare. Det är för mig en stad full av muntliga historier. Detta var den första och enda jag tänker återberätta här. Däremot utlovas matspaningar till den intresserade.



12 Comments:

Blogger K said...

Vägra lära döda, vägra värnplikt! ;-)

onsdag, augusti 15, 2007 12:50:00 em  
Blogger Bendel said...

Gubben, iaf den unge, skulle nog skriva under på det:)

onsdag, augusti 15, 2007 3:35:00 em  
Blogger Kristian said...

Vad kan en foodie förvänta sig för kulinariska upplevelser i Helsingfors?

onsdag, augusti 15, 2007 9:13:00 em  
Blogger Dubbelörn said...

Underbart att hitta till dig... Känner mig på något sätt besläktad till dig... några finlandsvenska band kanske finns mellan oss *skrattar'

onsdag, augusti 15, 2007 10:42:00 em  
Blogger Bendel said...

Kristian - Vi tänker inte kosta på så vansinnigt men bara äta finskt och ev. ryskt.
Jag vill äta muikkukukku eller kalakukku som det också kallas på plats. Dvs rågbröd med siklöja (muikku)och fläsk i. Kvargpiroger, något nytt med ren, ev. björn. Jag hoppas också att det fortfarande finns finska jordgubbar kvar på torgen. Naturligtvis vill jag köpa en del chark med mig tex vanlig hederlig knackkorv och ylikypsafläsk. Finsk saltgurka, smetana och bröd ligger också nära till hands. Resten tar vi sen... För den som inte kommer till Helsingfors kan jag tipsa om att nästan allt ovanstående finns på Saluplats 30/Finska butiken i stan i Hötorgshallen.

Dubbelörnen - Vem vet? Kul iaf med en ny besökare, och kommenterare. Har kikat in till dig med! Söta vovvar!

torsdag, augusti 16, 2007 8:04:00 fm  
Blogger Kristina Eriksson said...

Å Helsingfors & Finland gillar jag skarpt. Var på en liten tågluff där 1995 (Jyveskylä, Kuopio, Åbo och Helsingfors) På torget i Åbo hade de så fina kaffevagnar (eller vad det var), man drack kaffe mot en vacker rostfri disk. Jo så vet jag att jag såg de där kallakuku, vågade aldrig smaka. Ha en bra resa!!

torsdag, augusti 16, 2007 9:44:00 fm  
Blogger Bendel said...

Tack Kristina!
Vad roligt med någon som gjort en tågluff i Finland, är nog inte så vanligt. Jyväskylä ligger inte så fasligt långt därifrån min mamma kommer. Landskapet är trolskt. Stannar man upp i Åbo ser man att det en gång var Finlands viktigaste stad.

torsdag, augusti 16, 2007 10:09:00 fm  
Blogger Kristina Eriksson said...

Nu när jag tänker på det så var vi i bostadsområde i Åbo där gatorna inte var asfalterade, dvs det såg ut som det gjorde 1935. Det var nära där han storlöparen växte upp?! Kommer inte ihåg hans namn. Jag gillade det skarpt. Finnarna är inte så heta på att förändra o modernisera som vi svenskar är, åtminstone upplevde jag Finland så 1995. Återigen ha det gott.

torsdag, augusti 16, 2007 10:36:00 fm  
Blogger Bendel said...

Kanske var det legendariska Paavo Nurmi som växte upp där, pappas husgud. (Och Juha Meito på skidsidan, som sprang samma mara som pappa ett år. Det tyckte vi var stort:).
Nej, de är inte lika heta på det. Samtidigt finns det vissa internationella klädes-design-märken i Helsingfors som inte finns i Stockholm, Jeremy Scott tex. Och man ligger ju väldigt långt framme i design och teknologi.

torsdag, augusti 16, 2007 10:48:00 fm  
Blogger Kinna Jonsson said...

Finskt ska bli spännande att läsa hos dig. Ser fram emot recept och reflektioner. =)

torsdag, augusti 16, 2007 11:32:00 fm  
Blogger Kristina Eriksson said...

Ja Paavo var det! Jag tror det fanns en staty utanför hans gamla barndomshem.

fredag, augusti 17, 2007 11:19:00 fm  
Blogger Bendel said...

Satte 30 världsrekord på 20-talet!Står även staty utanför Olympiastadion i H-fors.

fredag, augusti 17, 2007 11:27:00 fm  

Skicka en kommentar

<< Home