fredag, mars 28, 2008

Anteckningar från en träff med Theo

Igår berättade Theodor Kallifatides om sin nya bok "Mödrar och söner" på biblioteket jag bor granne med. Han såg mycket mindre och äldre ut än för 10 år sedan då jag såg honom förra gången och verkade butter.

Vilka historier han berättade! Jag både skrattade och grät då han talade om sin mamma och pappa. Och tänkte att det är synd att jag inte går på uppläsningar lika ofta som jag brukade.

Theodor sa att han ser alla sina böcker som misslyckanden. Jag vill inte kokettera men varför tror ni att jag fortsätter skriva? Konsten är en serie misslyckanden, så länge man fortsätter finns en chans att skriva bättre nästa gång. Lärandet kommer efteråt. Vilket fick mig att tänka på den här bagarens svar på min intervjufråga om vad som driver honom att baka (det optimala brödet): Vad som driver mig? Konstnären målar väl aldrig den slutgiltiga tavlan? Då lägger han väl av?

Det svenska språket tycker han är vackert. De svenska ljuden! Hur många språk har två betoningar och slutna och öppna vokaler?

Innan jag gick såg jag till att få mitt exemplar av "Bönder och herrar" signerat.



3 Comments:

Blogger Dubbelörnen said...

Har läst alla böcker av Kallifatides. Han har en känsla för det svenska språket o berättar i just den serie som du nämner Bönder o Herrar om sin egen kultur på ett otroligt trollbindande sätt.

Kram

fredag, mars 28, 2008 10:16:00 em  
Blogger Jessika said...

Tyska vänner tycker att vi "sjunger" när vi pratar.

(har har hamnat i min favvolista förresten bendel, hoppas det är ok)

lördag, mars 29, 2008 12:39:00 fm  
Blogger Bendel said...

Dubbelörnen - Har också läst ganska mycket av honom, särskilt för ca 10-15 år sedan, ska nog läsa om en del av böckerna. Favoriten är Bönder och herrar, instämmer med dig om den.

Jessika - Ok! så klart. Jag har också länkat till dig och hoppas att även det är ok.

lördag, mars 29, 2008 10:08:00 em  

Skicka en kommentar

<< Home