söndag, oktober 04, 2009
Om mig
- Namn: Bendel
- Plats: Stockholm, Kungsholmen, Sweden
Jag började jobba med mat innan det blev hajpat, för 15 år sedan. Det här är en privat blogg som bara skrivs i uppdrag av mig själv även om jobbrelaterade händelser ibland kommenteras.
Previous Posts
- I fjärde timmen doftar svansen i hela trapphuset
- Sassa-brassa-äpple-och-mandelmassa-paj
- Äppel- och plommonkompott
- Kotletter med smör- och vinbräserad savoykål
- Åke bakar tårta
- Presenter man blir glad av
- T käkar fin-fin croissant på Xoko
- Stockholms Matvarufabrik
- Ur dagens skörd från Daglivs
- Bendel gillar att det finns finsk mat hos grannen ...
Länkar
- Aglio e olio
- Bacon
- Brax on food
- Christoffers mat
- Curious
- Daniel Roos
- En penna i köket
- Ett annat New York
- Foodnet
- FruHatt
- Husmodern
- Kardemumma
- Kristinas Kastruller
- Lagers tabberas
- Lata mamman
- Lucullian delights
- Längst in i skafferiet
- Matforum
- Mat och blommor
- Mat och politik
- Mia Öhrn
- Matälskaren
- Mormors mat
- Nyfiken på mat
- Petite France
- Ragazze
- Rebecca´s kitchen
- Ruhlman
- Skrivarmamma
- Skånska skafferiet
- Smaskens
- Taffel
- Tankar från 39:e gatan
- The foodie sthlm
- The Food Section
- Ung och arg
6 Comments:
Spännande.
Recept:
Ta ett valfritt gosedjur, videofilm och valfria kokböcker, hetta upp till de antar samma konsistens.
Hi hi! Det är nog så det är tänkt.
Man vänjer sig. Själv nästan dog jag chock när dottern tryckte in tre gosedjur("de skulle sova") i samma skåp som tolv blå aster-kaffekoppar. Alla höll ska tilläggas, men att jag inte svimmade var en ren tillfällighet.
Elin - fniss, tur du överlevde! Stunden innan bilden togs var där även ett överkast.
Vad avundsjuka jag blir! Jag vill också dela kök med någon som gillar gosedjur och att "koka" mat av morgonens grötrester och en skvätt diskmedel...
Alltför snart stänger de köksdörren och låter hiphopen dåna.Fast det är klart när sedan dörren åter öppnas och bordet är dukat med chili con carne eller soppa med pasta och bönor, förlåter man dem gärna.
Pussa på Torsten snart är närmare två än en meter lång.
Vad roligt att se dig här Lotta! Och visst ska jag pussa på Torsten! Hur jobbigt det än kan vara med vardag, jobb och sånt ler jag alltid när jag tittar/tänker på honom.
Skicka en kommentar
<< Home