Petite igen

Träffade Sebastien som driver Petite France förra veckan, han bjussade på macaroner. Det är ingen överdrift att den som smakade lakris med kolafyllning är beroendeframkallande.

Igår flyttade redaktionen till nytt kontor i Stadshagen. Nu sitter vi tajtare med övriga förlaget; Tove, alla Plazatitlarna osv. Kul tycker jag.

Mindre roligt är att en liten T är kräksjuk.

Alla bilder som fanns i min mobil

En San Francisco i baren på ett bröllop.


På jobbet.

Frukost imorse bland cykelnördar på fina Café Frankfurt. En fotobok om 60-talets Paris.

Spagetti Cozze

Ge mig spagetti alle cozze och ett glas bra riesling och alla veckans vedermödor försvinner för en stund. Idag for tankarna till Ischia.

Undrar vad stjärnkocken som fick ett samtal från min ettårige son tidigt imorse tänkte?

Vilken soppa!

Har ätit två grymt smaskens soppluncher den här veckan, båda hemma hos Kråke tillagade av henne. Favoriten ses på bilden nederst, en vit bönsoppa kokt med hemlagad kycklingfond och serverad med en gnutta tryffelolja i. Överst skaldjurssoppa också kokt med egen fond samt flamberade grönsaker.

Gissa vem?

Surdegen på bilden fick h*n i Jalta 1972. I h*ns privata källare finns 400 till olika surdegar.

Franskt på Rue du Pont Nouveau

En snabbrapport från kvällens besök på Rue du Pont Nouveau.




Menyn
Ekologisk cider.
Mustig, med en gnutta sötma, fin.

Sötsyrlig ceviche med bland annat spindelkrabba (som jag även ätit på Oaxen).
Mycket välbalanserad munsbit.

Högrev med svartrotskräm, bacon och rotfrukter och ett glas rött från Rhonedalen.
Köttet var precis sådär fallande och välsmakande som det blir då det tillagats 24 timmar på ett par olika vis. Hela rättens smaker och konsistenser hängde samman på ett fantastiskt sätt.

Utvalda praliner och David Haugaard-kaffe (vilket jag dricker varje dag på redaktionen).
Himmelskt smarrig avslutning.




PRALINERNA
De rosa med silverglitter innehöll vit choklad med tranbärsfyllning. Det enda som inte nådde fram hela vägen, jag hade önskat mera syra från bären för att balansera den jolmiga vita chokladen.

De mörka innehöll en ganache med mörk choklad. Burdus och god sådan.

De Paul Smith-mönstrade gömde en anisfyllning, en av de godaste praliner jag någonsin ätit.

Värst vad generös jag är idag, men jag gillar att vara det då det förtjänas.


Mattias Ljungberg, till vänster, är mannen bakom den här kvarterskrogen som är jordnära och framåtsträvande på en och samma gång. Mattias driver även Tössebageriet sedan 12 år tillbaka, 2004 vann han OS-guld med Kocklandslaget och 2006 blev han Årets Konditor.


Brödtavla.


Uppdaterat 22/1!
Läs mer om besöket hos Sophie.

Walking down the memory lane

Var på en barndomsväns bröllop i helgen. Det ägde rum i den ort där jag växt upp, i den kyrka där jag tillbringat oändligt många timmar med kör, skolavslutningar, konfirmation osv. Middagen åt vi i skolmatsalen i min gamla grundskola. Jösses! Allt var sig likt. På detta massor med människor från förr, en del som jag inte har träffat på 20 år. Några jag vaktat som barn och inte träffat på länge hade sina egna barn med sig, kopior av dem själva i samma ålder vilket gav en surrealistisk känsla.



Där uppe skymtar självast bruden som inledde bröllopsakten med att sjunga Oh happy day! före hon och den blivande maken gick fram till altaret. En hel kör körade. Mäktigt.


En svensk charktallrik med pepparrotskräm i en tunnbrödskorg fick vi till förrätt. Smaskens. Hade glömt hur gott det är med O.P. Anderson.

Älgstek med rotfruktgratäng till varmrätt och glass med hjortonsylt till dessert.


Plankan charktallriken serverades på återanvändes som ved till nattamatskorven.

Nöff nöff

Den höll på att gå ut, vittryffelpastan från Harvey & Nichols. Så jag gjorde en gräddsvampsås smaksatt med vit tryffel och åt till den vackra handgjorda pastan som förmodligen också var ett minne från någon resa.

En vecka klarade han att hålla sig

Min man alltså. Men blir det mera semla i år så blir det inte från Thelins. De är dyra och svampiga. Apropå Thelins på St Eriksgatan så har det renoverats där, till det sämre, om det är något jag gillat med det stället så är det de gamla röda sammetssofforna och gatulyktorna som fanns där förr, nu är det bara modernt tråkigt. Hoppas det fört någon funktionell nytta med sig så det var befogat på något vis.

Kung för en dag

Igår skulle vi tacka av en medarbetare som slutade. Till detta ändamål köpte jag bland annat kakan på bilden på Petite France. Mycket smördeg fylld med mandelmassa med tydlig äggsmak. Äts i Frankrike på trettondagen/tre konungars dag. I kakan finns en porslinsfigur som föreställer Jesusbarnet, den som får den blir kung eller drottning för en dag vilket innebär att denna person får lata sig och bestämma allt under den följande middagen. En guldkrona följer med kakan på Petite France. Har sett varianter av denna tradition i bla Spanien och Schweiz.

Jul i efterskott

Värst av allt, missade mammas julmat eftersom jag var sjuk. Därför en sväng till Dalom i helgen för att få frossa i köttbullar, kålrotslåda, morotslåda och finskt finfint fikabröd.

Blåbär med lime och myntasocker

fick bli min sista efterrätt 2008. Med en klick gräddfil. Inte alls dumt.