Tre sorters must
![](https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgmvr5ZWtXjXG0xstwKS9WtAm_wUhn8jrt_3qVRX5eQrTFuQ9ugk_JwqpPgoMQgWqV792gMLN7n_U4YGU1oqZ1bY-vOM25qfcmFeQEm3veUPt4ltFEM9yiuydHtZ4PKiO545ZJ9/s320/24-25dec09Horndal-032.jpg)
Guttstas must smakar barndom. Förmodligen eftersom de övertagit nerlagda Fors Nya Bryggeris gamla recept, den musten var självklar när jag växte upp.
![](https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhP36ZYBTtT3Zf_pK0eeUln84wSCASXtvIvQiFVbGV4yoZCoD_FTSOAP8eyF4FZzCgxJCKgebzgtBo1G6PVySlCt0ilnQZ7BFGgpfoOTUOE3Ns1OYUkxb7RCN6XVAlSHtBqIHoc/s320/24-25dec09Horndal-031.jpg)
Två sorters höjdarsenap stod på mammas julbord. Lasses whiskysenap som hennes granne i Horndal (södra Dalarna) gör. Jag skulle ha fått en sådan i julklapp men den hade tagit slut. Hade jag inte blivit ägare till en Creuset-form hade jag tagit det hårt. Det var drag i den, men precis så mycket att det inte blev för starkt, och whiskynsmaken var välbalanserad. Jag är mycket känslig för whiskysmak som blir fel.
Bredvid stod LissEllas skånska senap, en favorit i mitt egna kylskåp. Också den väl avvägd, med stora senapskorn. Tillverkas 7 km från mamma, men finns inte i den lokala livsmedelsbutiken, däremot kan jag i centrala Stockholm gå tvärs över gatan till Daglivs när min LissEllaburk tar slut.