tisdag, mars 27, 2007

Stor latte

Härom dagen köpte jag mat eller vad man ska kalla det på en stor hamburgerkedja. Bredvid mig i kön hade jag en man, gissningsvis i 80-årsåldern, med rullator. Han beställde caffe latte; - En stor en och fyll muggen så mycket det går. Kände mig dum som blev förvånad över hans beställning.

PS Denna vecka kräver jobb och annat en hel del, men jag är tillbaka snart som vanligt på min blogg.



torsdag, mars 22, 2007

Ett ställe för breadheads


En del bagerier har det. Gail´s har det defenitivt. Trots att det bara varit öppet i några dagar.

I entrén möts jag av brödteckningar med vackra faktatexter under. Lokalen är modernt basic, utan att kännas ny och kall. De väggar som inte består av New York-tegel är målade i mossgrönt och naturvitt. Bröden presenteras i korgar och urholkade trädstammar på bänkar av betong. Caféavdelningen består av några grova stolar och bord i trä. I mitten finns en glasavskärmad arbetsplats där två personer står och gör förmiddagsmackorna.

När jag går ett varv runt blir jag erbjuden hjälp av flera i personalen. Skulle kunna vara enerverande om det inte kändes så äkta. Nu är vi nyöppnade och vill så mycket. Dessutom en skön kontrast mot de snorkiga biträdena på finbageriet Ladurée på Harrod´s jag nyligen besökt.

Brödet har dock huvudrollen. De är rustika, stora och otroligt estetiska. I sortimentet finns exempelvis Russian Rye Bread, Walnut & Sultana Bread, Carrot & Fine Herbs Bread, Organic Baguette och French Wholemeal Sourdough Bread. Jag får provsmaka flera av dem, alla med en fin yta och ett tuggmotståndigt inkråm.

Jag beställer en cappuccino och en criossant. Det smakar utmärkt, ett ställe som både har gott kaffe och bra croissanter litar jag på. Hämtar ett par böcker ur en hylla med enbart brödlitteratur som jag bläddrar i samtidigt som en baglady packar upp sitt bohag på stolarna bredvid mig, och tar mig för att vara en amerikan.

Innan jag går därifrån har jag gått med i breadheadklubben;

If you're passionate about real bread and interested in becoming a GAIL's Very Important Breadhead (V.I.B) simply email us and we'll invite you to Gail's V.I.B parties, tasting evenings and other special events.
Gillar idén och vill se vad man kan göra av en sån förening, börjar genast fundera över att starta en obunden brödälskarklubb i Stockholm. Känner en hel del bagare. Om jag bara hade tid...
Läs mer om Gail´s här. Detta handlade om den purfärska butiken på Portobello Road, Notting Hill, London.



onsdag, mars 21, 2007

I London är det kallt


Det var storm när jag kom.
Sedan blötsnöade det.
Ordet råkallt har fått djupare innebörd.

Hade dessutom för kort om tid, fick sex stora blåsor på fötterna och var tvungen att avboka finmiddagen.

Men det fanns ljusglimtar också. Och jag tycker fortfarande lika mycket om London.

Fick ett kort samtal med The Edwardian Butcher i Notting Hill. Kött från små lokala gårdar är hans grej. Namnet har han "for the value". Liksom stråhatten och det rödvitrandiga förklädet.


Bara besöket i Gail´s tre dagar gamla brödbutik, Portobello Road, var värt resan. Provsmakade. Talade med en polska om den årliga brödfestivalen i hennes hemstad. Joinade breadheadklubben. Drack kaffe och bläddrade i böcker som Andrew Whiley´s "Bread matters" och RoseLevy Beranbaums " The Bread Bible".


Ladurées söteleganta butik på Harrod´s.


Fortsatte sedan till Harrod´s alltid lika inspirerande mathallar.


Den där Iberiaskinkan på charkdisken hade jag gärna smakat


Och en sån korv skulle jag gärna haft i kylen nu.

Besökte även flera mathallar, varuhus, livsmedelskedjor, bokhandlar mm.



Portobello Road, 19 mars, kl 09.00


Har tillbringat ett par dagar i ett ogästvänligt London. Berättar mer snart.



fredag, mars 16, 2007

Tips till vinsamlare

En mat- och vinintresserad vän tipsade mig om den här smarta sajten där han gjort en inventering av sin vinkällare komplett med värdering. Dessutom: "Lätt att hålla uppdaterat och att få och sätta recensioner och betyg till vinerna. Bäst gillar jag "drinking window" där man anger hur länge man vill lagra vinet. Då ser man enkelt vilka flaskor som riskerar att bli för gamla".

Tack Kristian!




Nytta och nöje

Precis när jag skrivit färdigt en text om gårdagen kraschade Blogger och den försvann. Det får bli lite bilder istället. Jag ska gå och vila, är helt paj efter några tuffa dagar.


Stiliga Ponthus Frithiof berättar om de storslagna planerna för hans nya restaurang med 250 sittplatser på Brunnsgatan 1. Just nu är där bara ett bygge, öppning inom ett par månader.


När kökschefen Andreas Hedlund talar om hur köket ska att se ut är det lätt att se framför sig. Även eget "lärlingsystem" och bageri väntar.


På Pontus by the Sea. Tvärs över middagsbordet blir Ljung och Asplund (Expressen) charmade av Kaarstad (ICA-Kuriren).


Cheng föreläste som bara hon kan göra om trender.

En variant på vinnarrätten i Årets Kock 2007. Korv gjord på sidfläsk, kotlett, jordärtskockspuré med bacon och rotfrukter med citron. Perfekt avvägt och gudomligt gott!
Förrätt: Musselsoppa med gös och persiljesmör. I soppan låg små, små kuber av morot som innehöll massor med smak och var perfekta i konsistensen.
Efterrätt: Rabarberbrulee och rabarbersorbet. Behöver inte säga något mer va?
Allt signerat av Tommy Myllymäki, Årets Kock 2007.


Mitt bland korvarna; Årets Kock 2007. En jordnära mästare!
Har redigerat texten lite när jag såg på den med mindre trötta ögon.



Återvändare




onsdag, mars 14, 2007

Ditt & datt

Sitter och bläddrar i Tyler Brûlés Monocle som inte alls känns så medvetet tråkig som jag läst bla här att den ska vara. Kanske för att jag brukar få Pedagogiska Magasinet och i jämförelse med den känns det mesta som rosa popcorn. Läslusten är väckt men jag hinner för tillfället bara kolla om det finns något skrivet om mat. Det gör det, mest vin, så klart, om en gård i Mexico, om tyska viner i kattflaskor och sånt. Återkommer när jag fördjupat mig.

Bläddrar även i nyaste GoodFood. Gordon Ramsey har uppenbarligen klonat sig själv. Jag konstaterar även att stjärnkocken Tom Aikens är rödhårig. Hans nya egna restaurang vill jag äta lunch på när jag ska till London.



Filosofi på Capri

Capri är för många förknippat med flärd. För mig betyder ön framför allt estetiska och rofyllda upplevelser. Jag brukar bo på Ischia, den betydligt enklare grannön men kombinera det med några nätter i Anacapri eller Marina Piccolo.

Klockan är fem på eftermiddagen. Solen är fortfarande intensiv och försöker tränga igenom min aprikosa linnetunika. Den sista färjan lämnar kajen i Capri stad och därmed har de många dagsturisterna lämnat ön. Det blir tyst och lugnt. Solbadarna stannar upp på uteserveringarna och tar en drink på vägen till hotellet.

Drömmen om Villa San Michele
I utkanten av Anacapri ligger Villa San Michele som en gång var den svenska läkaren Axel Munthes hem. Det är en palatsliknande byggnad med en stor och genomtänkt trädgård som lockar besökare från hela världen. Längs med byggnaden löper en lång pergola med grekiska statyer, en egyptisk sfinx och vid sjöutsikt. Det var Munthe själv som lät bygga den storslagna egendomen.

”Mitt hem ska vara öppet för sol och vind och havets röster – liksom ett grekiskt tempel- och ljus, ljus, ljus överallt!”

Axel Munthe (1857-1949) var en av dåtidens kändisar. Han var läkaren på modet och livmedikus åt Drottning Viktoria av Sverige. Han är också Sveriges genom tiderna mest internationellt framgångsrike författare med Boken om San Michele.



Den filosofiska parken
En något mindre känd, idag levande, svensk på Capri är filosofen Gunnar Adler-Karlsson. I Belvedere di Migliara har han anlagt en filosofisk park. På träden finns inskriptioner av Adler-Karlssons egna tankar och citat från andra tänkare. Dessa går att fundera över på rejäla ekbänkar, tillverkade av träd från Djurgården i Stockholm.
Delar av parken har havsutsikt, drygt 1000 meter över havet. I det oändliga vattnet skjuter de för Capri typiska klippformationerna upp. Även den hetaste sommardagen vilar ett dis med fukt över havet.

Texten som jag skrev för några år sedan i dagbokssyfte har inte publicerats mer än här och nu i oredigerat skick. Caprirecept kommer att läggas ut så snart jag fått fart på min scanner. Kanske även några rader om mitt möte med Gunnar Adler Karlsson.



tisdag, mars 13, 2007

Lycka


Är vänner. Titta vad som kom med posten idag, en CD med tv-programmet då Anthony Bourdain möter sverigeaktuella Ferran Adria. Tack Kristian!

Fick också nyss ett mejl från Peter, utan jag bett honom har han funderat över vilken Zappa-skiva som jag först ska lyssna på för att på bästa sätt lära mig hans musik (vilket han vet att jag vill göra). Dessutom ett hälsning från Andreas som sett en brasseriinspirerad lampa till vårt kök. Såna små saker gör mig så glad!



måndag, mars 12, 2007

Yes!


Vurma på Polhemsgatan är minst lika bra som systern i Vasastan. Och har också ruggugglor. Ligger bara lite närmare där jag bor.



fredag, mars 09, 2007

6 x Bendel

Ilva har utmanat mig i att berätta sex förvånande saker om mig själv. Mycket svårare än jag trodde. Därför är jag nu omatigare och privatare än jag brukar.


1. Jag som sällan skrattar åt något på TVn (kan iof tycka att saker är roliga ändå) har de senaste veckorna inte kunnat somna utan att se Seinfeld (som jag garvar högt åt typ 10 år senare än alla andra). Igår blev Jerry sur på en försäljare som stötte på hans tjejkompis eftersom den killen inte kunde veta att de inte var ihop. Detta har hänt mig en gång på riktigt då jag var smakråd åt en killkompis som skulle köpa möbler. Jag kunde inte förstå varför min polare blev så sur när butiksägaren flörtade med mig.


2. Jag är väldigt kär i min Jack Russell-terrier Maya. Varje dag kämpar jag mot viljan att skriva sockersöta pekoraler om henne på min matblogg.





3. Jag har målat en väggteckning till kårstyrelserummet i Göteborgs Handelshögskola (1993).

4. Jag gifte mig på Capri 2003. Det som började som en hemlig ceremoni bara mellan min man och mig slutade med en fest som 40 släktingar och vänner kom till. På bilden dansar vi till live-tamburiata (antik napoletansk musik). Fotograf är matskribenten Christina Asplund som skrev flera sidor om detta i Expressens Leva&Bo-bilaga. Framför allt dokumenterade hon recepten till de sex rätterna på ett finfint sätt.



5. Jag hade som 13-åring eget lokalradioprogram där jag pratade om relationer och spisade 80-talspop.
6. Jag är social men hatar sällskapslekar, grannskapsfester och gemensam bostadsrättsgårdsstädning.



Borough Market

Ska troligtvis åka till London om ett par veckor. Det är ca 1 1/2 år sedan jag var där senast. Då besökte jag Borough Market och gick på bland annat grisspaning.

Jag kommer till anrika Borough Market en fredag vid lunchtid. Trots att marknaden precis öppnat kryllar det av besökare. Jag vet inte när jag senast såg en sådan blandning av folk både bakom och framför stånden. Här trängs alla åldrar, nationaliteter och typer.

Borough Market öppnar tidigt på morgonen för restauratörer och återförsäljare. På fredagar och lördagar är det dock öppet under dagarna och är en av Londons populäraste konsumentmarknader. I ett 70-tal stånd säljs kött, fisk, grönsaker, ost, drycker och mycket mer. Det är framför allt böndernas egen marknad med nästan enbart inhemska produkter och mycket ekologiskt. Jag besöker familjeföretaget Ginger Pig som säljer kött från gården i Nottinghamshire. John Greatorg berättar att folk gärna vill köpa kött från deras frigående grisar:

- Intresset har varit lite svalt några år men nu upplever jag en revival. Jag tror det beror på att många kända kockar satsar på etiskt och lokalt kött, till exempel Fergus Henderson på restaurang St John som är en kund till oss. Sådana kockar kan påverka mycket idag.

Jag fortsätter till Northfield Farms marknadsplats. Liksom hos de andra köttproducenterna ligger många udda köttdetaljer i diskarna; grisfötter, grissvansar och grishuvuden. Jag frågar en försäljare om han får det sålt.

- Det är inga problem. Och får vi något kvar kommer stammisarna vid stängningsdags och köper upp rubbet!


Jag tillbringade sammanlagt 2 1/2 v. London, spaningarna har jag sedan sålt till tidningar och använt i föredrag.



torsdag, mars 08, 2007

Brunkebergs bageri

Heléne Johansson är IT-konsulten som öppnade eget bageri i Stockholms innerstad. Kvalitet är viktigt. Och hon berättar gärna för kunderna vad det är. Av värmen de ger henne tillbaka får hon mycket av den energi som behövs för att driva ett nystartat bageri på frammarsch.

Heléne berättar att jobbet är fysiskt krävande: Och det är tufft att driva ett ställe som hela tiden ökar i omsättning. När jag startade trodde jag att det låg en väldig charm i det här. Det gör det också, men det är tungt. Många har en romantisk bild av att baka. Det är mycket mer än romantik. Jag är här klockan 04.00 och går hem kl. 17.30… hela tiden ska man producera nytt, men det är samtidigt det roliga. Jag har alltid varit på det klara med att aldrig tumma på kvaliteten. God mat och goda saker tar tid.

Varför har det gått så bra?
För att jag satsat på kvalitet plus att jag sedan tidigare kan hantera kunder. Och all PR är bra men jag tackar ändå nej till vissa saker. Dessutom har jag har känsla för mat. Var kan man lyfta in bröd i sammanhanget.

Vad har ni för brödsortiment?
Jag kommer ju från Västkusten så jag är förtjust i sötade limpor, det är bas 1. Sedan ska det finnas ljusa bra bröd, internationella, klassiska, som vårt durumbröd. Och ett grovt osötat, bakar vi inte det på dinkel bakar vi det på grovt rågmjöl. Därefter finns stenhällsbakade söta bröd. Det brukar också finnas något danskt eller kavring och vi experimenterar mycket. Utbudet ska vara på på 7-8 olika limpor varje dag. Folk har olika smaker när det gäller bröd.

På fredagar har vi alltid ett speciellt fruktbröd eftersom folk käkar ost i veckosluten. Fredag, lördag köper man mest bröd. Då kan vi ha inslag av annat och lite lyxigare saker. Briocher till exempel. När den degen går igång säger vi alltid: ett bra bageri med självkontroll bakar egna briocher. Vi har också jalapeno-bröd, piri piri-bröd och bröd med västerbottenost till skaldjur. Till midsommar kommer det en sillkavring. Baguetter och croissanter har vi varje dag, det hade vi inte i början.

Vi säsonganpassar också. Hela december bakar vi fikonbröd, på hösten bakar vi med plommon och lingon. Hittar vi svamp gör vi pajer och säljer. Mycket av mitt eget liv finns här. Och det är farligt. Även om jag plockar 20 liter lingon förslår det inte längre. Men vi ska inte bli större, då tappar vi kvalitet. Den dagen jag backar kommer vi absolut att gör det, då är det ingen där och pekar och pockar.

Gör ni portionsbröd?
Ja, på helgerna gör vi små kuvertbröd, ibland smaksatta, ibland inte. Tanken är att om man ska ha en elegant middag så ska det finnas små eleganta bröd. Sen gör vi stora bröd till buffeer. Vi tänker mycket på vad kunderna ska äta. Är det en italiensk buffé, vilket det ofta är så blir det italienskt bröd. Ibland kommer det in någon och säger att de vill ha ett neutralt bröd till gulasch. Varför det? säger jag då. Till häftig mat måste du våga ett häftigt bröd. Det är precis som med vin, så att du får skjuts på alltihopa. Eller tänk om du ska äta en klassisk söndagsstek, är det inte fantastiskt att få ett plommonbröd då? Det är naturliga smakkombinationer.

Vilka frågor ställer kunderna?
De ringer ofta och vill ha rekommendationer. Sedan kommer den eviga frågan – hur länge håller limpan? Då försöker jag pusha på och säga, köp en halv idag och kom tillbaka imorgon och köp en halv igen. Du får färskt bröd hela tiden istället för att prata om hur länge det håller.
Jag skulle vilja göra en parallell med vin. Man frågar ofta på Systembolaget vad som passar och man litar på rekommendationerna. Det vill jag hänga på och säga att bröd också har en plats på den nivån.

Hur beskriver du det här maltbrödet?
Det är som alla stenugnsbakade bröd, hårt i skorpan och har ett bett, ett tuggmotstånd. Framför allt är det fylligt. Det är ett snällt bröd. Och det finns en liten sötma. Det är ett riktigt gott bröd.

Tack Kinna för uppslaget! Intervjun är en av många jag gjorde med bagare för ca ett år sedan. Jag har tidigare postat denna (scrolla ned lite). Jag har även intervjuat köksmästare om bröd på restaurang (scrolla ned lite).



Garlic and Sapphires blir film (3)

Ruth Reichls bok om livet som restaurangkritiker blir film.



onsdag, mars 07, 2007

Kolumnistresa

Susanne Popova har varit till hamnstaden Las Palmas och skriver här om sina matupplevelser. Jag antar att det är samma tripp maken Johan Hakelius berättar om i denna kolumn. Två olika vinklingar kan man säga.



tisdag, mars 06, 2007

Ny matblogg, nytt matprogram

Hm, Linda Skugge har börjat matblogga för Mama.

Och Ann Söderlund, en annan känd morsa, ska medverka i ett nytt matprogram (SVT).



Ost med mask

Skydd för ögonen rekommenderas den som äter denna dyra och olagliga delikatess från Sardinien. Så här beskriver Yaroslav Trofimov matupplevelsen 3/8 -00 i The Wall Street Journal: "a viscous, pungent goo that burns the tongue and can affect other parts of the body".

Maskarna kan överleva i magen.

Sugen på Casu marzu? Då har du det gemensamt med Anthony Bourdain.



Säsongsguide




Saknat hemkunskapen?

Hemmets kokbok drivs av Instutionen för hushållsvetenskap i Uppsala. Intressantast är de miljövänliga recepten som naturligtvis också är näringsberäknade och lätta att göra om från en upp till tio portioner.



måndag, mars 05, 2007

Lördagspromenad


Passerade den lokala puben.



Maken har en vurm för caféet Vurma på Gästrikegatan (svårt att låta bli den fåniga ordleken). Och det är onekligen ett ställe man vill hänga på, lika hemtrevligt som Zitarestaurangens toalett (om den fortfarande har kvar vardagsrumstemat).


Och det är den här mackan (egen bagare) han vill åt, Ruggugglan - tidigare kallad Ragnar, innehållande en ovanligt god tonfiskröra.


På tillbakavägen gick vi förbi romantiska och ypperliga bokhandeln New York Stories. Där inhandlades It happened in Manhattan som jag hånglade med direkt då jag kom hem. New York-profiler, flera med matanknytning, som Eli Zabar och Nina Balducci berättar om svunna tider.



Hemma igen.



Verkstad


Varje gång jag besöker mina snackvänner slås jag av hur söt Danderydsgatan är.
RNB träffades igen, ett litet nätverk som diskuterar och analyserar samtida och framtida fenomen och liknande efter förbestämda teman. Både pretentiöst och opretentiöst - alltid befriande och utvecklande. Kan inte berätta så mycket mera just nu men här följer ett par mycket fragmenterade citat från senaste sessionen:
- Smaken går bakåt, kreativiteten framåt.
- Mer inkonsekvens vore bra för till exempel miljön.



torsdag, mars 01, 2007

Griskinder




Zagat (3)

Ännu mera om restaurangkritik, hittade denna text om restaurangguiden Zagat som jag tidigare skrivit om här.



Tony om restaurangkritik

Anthony Bourdain gästbloggar igen hos Ruhlman, denna gång om NY Times restaurangkritik. Läs kommentarerna!

Och Ruhlman själv tycker tydligen att Tony har stake efter denna händelse på South Beach Food and Wine fest.