Rättvis matshow

Var ikväll på årets sista Livemat. Denna gång med gästen Alice Bah Kuhnke, generalsekreterare på Rättvisemärkt. Precis som förra året är det Rune Kalf Hansen som är pappa till dessa event och som är central på scenen. Det finns många olika anledningar till varför han intresserar mig, bla hans rättframhet.
Fakta om Alice: Hennes man lagar nästan all mat, hon dricker coca cola varje dag och kräks bara hon ser stekt gröt (i alla fall bevisligen nu när hon är på smällen). Och om ni inte visste det redan så är hon mycket karismatisk.

Brännvinsbord

Brännvinsbordet åts av borgarklassen, ett förrättsmingel som kunde pågå i flera timmar. Traditionen uppkom under 1500-talets mitt och avtog i början av 1800-talet då smörgåsbordet tog vid.

Träffade igår ett gäng matmänniskor (tre gamla årets kockar, den matlagande skådespelaren, trendexperten, mitt turnésällskap från i våras, barnmatslagare och några till) över ett brännvinsbord och middag på Långbro Värdshus. Som sig bör bestod vårt brännvinsbord av fem beståndsdelar; kött, fisk, bröd, smör och trenne snapsar. Närmare bestämt; torkat tjäderbröst (som Carl von Linné hyllar i sin Lappländska resa 1732) och renkött, ostindiekryddad inlagd lax, saltat smör, Långbro kryddost, rieska, tunnbröd, knäckebröd, finsk surdegslimpa, kumminkavring och tre hemkryddade snapsar (åbrodd, fänkål, spansk körvel mm).
Richard Tellström, doktorand på Instutionen för restaurang och måltidskunskap på Örebro Universitet berättade om nordisk mat ur ett historiskt perspektiv på ett elegant och föredömligt sätt.

Vattentrend

Dagens Handel skriver idag om att allt fler butikskedjor utanför livsmedelshandeln satsar på "egna" vatten tex Granit och Kapp Ahl. För ett tag sedan skrev jag om andra vattentrender.

Dragon gate

Hade hoppats på något fint kinesiskt att äta här. I alla fall något bättre än det som brukar erbjudas på vägkrogar. Men det hittade jag inte nu. Dock är det ett intressant projekt. Och på bygget var arbetare, arbetsförhållanden, maskiner och byggnadsmaterial direktimporterade från Kina.

GRIS

Jag gillar gris. Jag informerade om svenskt griskött i flera år. Ändå kan jag inte uttrycka mig lika bra om grisar som Anthony Bourdain:

Finns det något finare, noblare, mer förtrollande djur än grisen? Nej, åtminstone inte ur kocksynvinkel. Man kan använda praktiskt taget varenda bit av grisen och laga till något välsmakande. Nästan allt smakar bättre med en bit fläsk, inget annat djur erbjuder så stor variation, så många möjligheter eller fler traditionella, tidstestade recept per kilo än den anpråkslösa nassen.

Bröllop i Bergsjö

I ett trolskt hälsingelandskap vigdes det perfekta paret. Det var ett äkta svenskt, kärleksfullt och varmt bröllop. Kocken Daniel Zablotny som till vardags jobbar på en restaurang i Stockholm hade lagat maten. Mycket mer än godkänd vill jag meddela herr och fru M! Och jag gillade att den första förfriskningen bestod av hallonsaft som smakade barndomsminnen.

MENY

Skaldjurssallad med pepparrökt lax serverad med löjromskräm & gräslökskrutonger

Helstekt hjortfilé serverad med peppar & whiskeykantareller, rårörda björnbär och krämig röstipotatis

Ostbricka

Tårta


Så många loppor som på en lösdriven hund, så många lyckönskningar har jag i denna stund!

Någonstans i Sverige

Värnamo, Svärdsjö, Skövde, Alnarp, Falun, Mölnlycke. Listan kan göras ännu längre på orter och städer jag har besökt det gångna året. I helgen ska jag åter ut i landet, till Hudiksvall. Jag ska på bröllop. Det slog mig att jag nog skulle göra mig bra som en ny Loket eller liknande, med all lokalkännedom jag fått på köpet.

Foto: Pia R Bendel.
Bagare på Brödleva i Svärdsjö. En pärla om du har vägarna förbi.

Etta

Och vinnaren är....Pia!!! Jag vann visst en korrfelstävling (skulle behöva ha den på mina egna texter ibland). Och vinsten, som jag inte vet vad det är, ska komma som ett brev på posten.

Stadgar och sånt

Plötsligt fick vi köpa vår lägenhet och blev med i en bostadsrättsförening. Ytterligare en förening att engagera sig i. Styrelse, stämma och stadgar i förening, är inte min senast lästa bok men kanske mest lästa de senaste månaderna.

AGA

Apropå England så läste jag i Cecilia Hagens bok om prinsessan Diana att den svenska AGA-spisen, se här och här, är en självklarhet i engelska överklasshem, särskilt på landsbygden.

Fritid och englandsromantik

Jag är inte en 100%-ig anglofil. Men jag läser mycket av engelska författare och gillar brittiska tv-deckare och draman. Och diggar London hårt. När hösten kommer blir dock längtan till den blöta ön stark. Det är den nu. Jag vill inget hellre än att åka till Cornwall, bo på ett hotell insprängt bland klipporna nära en öde strand och äta på Jamie Oliver och Michael Caines restaurang Fifteen Cornwall. Men det får vänta tills det klirrar i kassan. I väntan på det har jag och min man köpt rutiga kavajer. Jag har matchat med byxor i samma tyg (tajta och korta) och högklackade guldloafers. Han med en väst och bruna manchesterbyxor. Det är bara oljerockarna som saknas. Den engelska jycken har vi redan sedan länge.

Foto: Djurgården istället för Hyde Park. Med Emily Brontës "Svindlande höjder" i väskan.

Bröd på krogen

Tidigt i våras intervjuade jag 23 kökschefer om bröd. De senaste dagarna har jag åter varit i kontakt med några av dem, bland annat den goa gubben Håkan Thörnström som driver Thörnströms Kök i Göteborg. Denna vecka har han 13 olika sorters bröd i sin brödkorg! De mesta brödet bakar han själv och tycker att det är roligt trots att han är mjölallergisk.

Till nöjda gäster fyller vi ibland en brun liten påse med bröd och säger: varsågod, ät det senast imorgon. Sen får ni ge det till fåglarna.

Kvällsjobb, igen

Här sitter jag och filar på texter som jag trodde var färdiga för lämning igår. När jag läste dem idag var jag ändå inte riktigt nöjd. Men jag kan pilla i ord i evigheter. Så nu ska jag. Sova. Gott.

Augusti - omstart

Lunch hos ekologiska bönder i Cevennerna.


En av deras vackra Aubrac-kor. Kött från denna ras finns på många franska stjärnkockarns menyer. Foto: Pia R Bendel

The same procedure as every year. Nu, som alltid denna tid på året, kommer inbjudningar till pressträffar i mitten och slutet av september. Efter två månaders stiljte på den fronten eftersom få livsmedelsföretag gör PR under sommaren. De som gör det har kommit på att det är lätt att få mediagenomslag i semestertider (i alla fall har jag jobbat så). Tidningarna är då underbemannade och tacksamma över att få saker att skriva om. Dessutom har många läsare tid att läsa och inte bara skumma igenom tidningarna.

En inbjudan gällde en matresa till den sydfranska medeltida byn Sauve och boende i Oliven. Trots att jag var där för två år sedan fick jag lust att åka tillbaka. Det fick mig också att undra om den sköna konstnären Maj-Siri fortfarande tolkar på utflykterna Oliven arrangerar? Hon var min fransklärare för 20 år sedan. Och hon hjälpte mig med mycket när jag var chefredaktör på skoltidningen i Horndal.

Men ska jag ha råd med resan måste jag nog jobba på lite och inte sitta här och drömma om luncher hos bönder i Cevennerna, saltfälten i Camargue, ändlösa vinodlingar och annat man kan se och göra i Södra Sydfrankrike.

Min första egna annons

Är det typiskt egna företagare att jobba klockan 23 en söndag kväll? Jag tror det. Sitter och knåpar med en annons för min mat och kommunikationsbyrå. Den första. Och det är så mycket svårare att göra till sig själv än till andra företag.

Capri - Da Gelsomina

Frukost på vår balkong med krämig, finfin färskost från grannön.


Tillbaka till brottsplatsen. För tre år sedan hade jag och min då nyblivna man vår bröllopsfest här på restaurang Da Gelsomina, Anacapri, Capri. Då bjöd vi på flertalet pastarätter och tamburiata (antik napoletansk musik). Nu åt vi en utmärkt kaningryta och drack vin från odlingarna bredvid.

Ischia - Lido Nettuno

Lido Nettuno. Foto: Pia R Bendel

Förvånansvärt bra mat serveras på strandhaken. Därför promenerar vi ibland ner för berget där vi bor för att äta middag på Marontistranden. Favvostället är Lido Nettuno och favvorätten är Spagetti Cozze e Vongole. Vi åt det här för fyra år sedan och har ännu inte hittat något annat ställe som gör den rätten bättre. Årets bruschettor kommer jag att minnas länge, trots att det inte är mer än tomater, olivolja, salt och peppar på dem. Tomaterna är så fulländade i smaken, så söta och mjukt intensiva, som små godisar. Och inte gör det något att ett fat med fem små bruschettor bara kostar tre euro. Till efterrätt vill ägaren gärna rekommendera Baba, förenklat kan man säga att det är en romindränkt sockerkaka bakad så att den fått en svampliknande form. Ischiaborna gillar det men jag föredrar fruktsallad.

Citat om Italien

Objektiv? Se Italien objektivt? Inte vara partisk? Kanske om man flyger över landet i en Boeing och tittar ner. Annars aldrig.

Giuseppe di Dio på Il Messaggeiero. Förord till nedan nämnda bok

Italien - boktips

Jag besöker Italien minst en gång om året. Ofta två - tre veckor i stöten. Och har så gjort de senaste åtta åren. Men det är först nu jag hittat en bok som beskriver detta land så bra som Tomas Lappalainens "Italien". Den ger bakgrundskunskaper jag skäms över att jag inte redan har. Om konflikterna, lokalpatrionismen, språket och mycket mer. På ett informativt och Hemingway-enkelt sätt. Dock handlar det inte så mycket om mat, det kräver kanske en egen bok... Men jag förstår bättre varför de regionala skillnaderna i hur man äter är så tydliga och viktiga.

Ischia - Pinjeträd

Pinjeträdskotte med nötter. Foto: Pia R Bendel

Nej, jag gjorde ingen egen pesto denna gång med pinjenötskärnor från trädgården. Det kan man ju bara göra i Genova där den rätta basilikan finns:) Men visst provsmakade jag några nötter. Det är ett himla jobb bara att komma åt kärnorna. Förstår varför de är så dyra att köpa.

I Villa Nunzias trädgård finns även grapefruktträd, olivträd, fikonträd, citronträd, tomater och basilika. Som jag fick fri tillgång till!

Lågprisbutiker i Sverige

Dagens handel skriver idag att ICA förmodligen kommer att lägga ned Netto:
http://www.dagenshandel.se/dh/DagensH.nsf/0/219C1C8D8383C7B3C12571CC0022226C?open

Hmm...intressant. Hur går det egentligen för de andra lågprisbutikerna? Måste kolla upp det. Jag betalar gärna lite extra för schyst kvalitet. Men om många väljer det som är kvalitet enligt mina preferenser, borde man väl kunna hålla ett bra pris även på dessa varor. Men vad är bra för vem och vad är ett bra pris?

Pris och livsmedel i kombo är något jag ofta funderat över, tex här. Men korkat nog inte då jag läste en kurs i prissättning för några år sedan.

Jag vill flytta till Italien. För den allmänna matkunskapens skull. (och 1000 andra anledningar som inte har med mat att göra). Jag saknar just nu både den lokala slaktaren, bagaren och baren. Och den lokala Berlusconi-ägda Standa-butiken.

Ischia i mitt skafferi

Foto: Åke Bendel

Köpte jag något med mig hem från Ischia? Jo, tre saker.

Kaffe Kimbo. Mitt favoritkaffe. (Som man visserligen kan köpa på tex Tintarella Di Luna i Stockholm). En del säger att det är för hårdrostat och strävt. Tjafs säger jag. Bara jag öppnar förpackningen och känner den aromatiska doften blir jag lycklig. Och jag tycker att det passar bra både till espresso och latte. De sorter jag använder är den svarta föpackningen Napoletano och vita Gold Medal.

Tjock spagetti. Varför måste man gå till specialbutiker i Sverige för att få tag på bra tjocklekar? Det dignar ju av olika pastasorter i livsmedelsbutikerna. Nr 5 är rätt vanligt. Jag vill ha 7-8. Att göra tex Spagetti e Vongole med tunnare pajar hela rätten.

Limoncello. Så klart.

Tomaterna på Ischia

Foto: Pia och Åke Bendel

Godast på Ischia sommaren 2006? Tveklöst tomaterna! Så söta och mjukt intensiva i smaken. De bästa jag ätit faktiskt.

Nästan tillbaka

Bor på Ingarö denna vecka men pendlar in till stan när det behövs. Idag tex då jag har ett par möten. Så snart jag är tillbaka på heltid ska jag berätta om min semester i Italien.
Att semestertiderna bör jar ta slut märks genom att antalet telefonsamtal blir fler. Igår ringde redaktören på en mattidning och ville ha Londontips. Och en tv-tjej som ska göra en ny typ av matlagningsprogram. Hon ville ha tips på matlagningsintresserade, någorlunda kunniga amatörer med personlighet. Har jag glömt bort dig? Skicka gärna ett mejl så kanske kanske vidarebefodrar jag ditt namn.