Det är bara höst hos mig

Och f-n vad jag tycker om det! Hösten är helt klart min årstid. Igår lagade maken bouillabaisse. Idag har jag stått vid spisen. Det har doftat jord, sötmna, kanel och kardemumma i mitt kök. Recepten och sånt kommer jag blogga om senare i höst, ett litet smakprov får ni här:

Plommonkompott: Lägg en liter urkärnade och halverade svenska plommon i en tjockbottnad kastrull, strö över 1/2 dl strösocker och lite kardemumma. Låt koka under lock i ca 15 minuter tills det tjocknat.

Nu ska jag beställa ett helt gårdslamm och sedan läsa i någon av mina nya böcker. Vet bara inte vilken jag ska starta med, är lika sugen på alla tre; An omelette and a glass of wine av Elizabeth David, Tender at the bone av Ruth Reichl eller The belly of Paris av Emile Zola. Nån som har en idé?

DN Påstans frukosttest igen - Bulleboden

Ett ställe som får gott omdöme är Bulleboden på Parmätargatan. Jag åt deras stora frukost förra helgen och kan hålla med om det mesta DN skriver. Extra god var den färskpressade juicen med ingefära. Påminde om en juiceshot jag drack i juicebaren längst ned på Harvey Nichols för några år sedan. Ett sånt ställe som lite skämtsamt har en smak för varje krämpa, typ, även juicer som ska vara bra för klimakteriebesvär, stress och romantik.

När jag gick till Bulleboden trodde jag att jag inte varit där förut, men det har jag. Det ligger nära Serafen där vi gick på MVC och snabbt upptäckte att detta café var det bästa stället att äta på i närheten. Läs här vad en annan bloggare skriver.

Jag bara lånade lite

Jag vet att flera matbloggare läste DN Påstans frukosttest nyligen, en intressant iakttagelse om denna på Vassa Eggen.

Happy Hippo på Riddargatan

En trevlig ekologisk butik att ha i sitt kvarter men kanske inte värd en omväg, iallafall jag som bor på Kungsholmen hittar det mesta närmare mig. Ganska dyr också, burkarna på bilden kostar ca 24 kr styck. Men eftersom service och kunnande är på topp så jag ska ändå gå dit igen, med de förutsättningarna kan det hända saker.

Jag var där för att spana barnmat. Roligt är att de snart får in produkter från Ellás Kitchen, vilka redan finns på Goodstore på Söder. Har hört gott om dem, måsta bara komma ihåg att fråga om förpackningarna som ser ut att vara av aluminium. Ser jag fel? Är de gjorda av återvinningsmaterial? Eller?

Frukost på Petite France och veckan som gick

Är mitt i peaken av en dunderförkylning, det och flera nya uppdrag har gjort att det inte blivit mycket bloggat på några dagar.

Tidigt imorse tog maken Lille T och stack ut på stan som han brukar göra på lördagar för att jag ska få ladda om lite. Jag tog hunden med på morgonpromenad till Bageri Petite France, som jag skrivit om här och här, där jag åt frukost i lugn och ro.

Jag kan inte annat än att hissa stället igen, jag vet ingen annanstans där man för 70 pix får en bättre frulla. Bra latte, alaminutejuice, riktigt tjock och krämig yoghurt med egen plommonkompott och egen müsli och en mörk fralla med mycket frön i som smakar som rostade på skorpan, dessutom med frukt i som ger balans åt hela mackan om man väljer skinka som fyllning.

När jag kom laddade tjejerna bakom kassan också upp med ordentlig frukost. -Vi måste det, det är helt galet här på lördagar. Men det är så roligt. Och vi älskar att ett bageri kan bli en mötesplats.

Jag satt på den bedårande uteplatsen eftersom en varsam höstsol behagade titta fram. Ett lämmeltåg av folk i gympakläder eller nattkläder och tjock kofta, hundrastare och barnvagnsfolk kom för att köpa sina favoritbröd inslagna i papper.


VECKAN SOM GICK

Före jag och sonen blev sjuka var vi på babysalsa hos den här färgsprakande kvinnan, hälsade på vänner som jobbade som bäst i en matfotostudio, träffade gamla kollegor och en matbloggare. Och enligt mina mobilbilder har vi även varit på Citykonditoriet:


Om du gillar att vistas i gamla fina salonger men inte är så knusslig med fikat, kanske rentav tycker att det finns en tjusning i att dricka tjära, så får du inte missa Citykonditoriet på Adolf Fredriks Kyrkogata 10, 3 trp. Förstår inte hur dessa supercentrala, magnifika lokaler där man tom kan fika ute på balkonger kan vara så okända. När huset byggdes var det ett nöjespalats som tävlade mot Berns, enligt boken Café Stockholm har både Karl-Gerhard och Ernst Rolf uppfört revyer här.


I måndags kväll var jag på ett styrelsemöte på Vetekatten. Den franska bagaren hade valt bakelse till oss, Framboise, med smak av jordgubb - så klart- och vit choklad. Den innehöll en syrlig mousse i mitten som vägde upp den lite jolmiga chokladen på ett fint sätt.

Nästan alla bilder i den här postningen är tagna med min nya lila mobiltelefon som jag hastigt fick förskaffa då sonen dreglat ned min förra så att den inte längre fungerade. Han är nu åtta månader och helt galen, inte ens feber hejdar honom att undersöka världen på ett mycket intensivt sätt.

Under tiden mamma tar ett jobbtelefonsamtal. Gissa om det känns lägligt att maken kommer vara pappaledig en hel del framöver.

Livemat och surströmmingspremiär

Rödbetsbröd fyllt med svamp, havtorn och en röra på färskost, grädde och surtrömming, det blev publiken bjudna på av Rune Kalf Hansen under livematen i torsdags. Han kan det här med smaker.

Förutom prat och sånger med M.A. Numminen så snackade jordbruksministern Eskil Erlandsson om nordisk mat, evenemanget sponsrades av Nordiska Ministerrådets matsatsning. Förra gången jag lyssnade på honom tänkte jag samma sak som nu, går det att snabbspola karln? Maken till mer entonig stämma får man leta efter.

Richard Tellström som forskar på mat vid Örebro Universitet pratade om det finska köket ur ett historiskt perspektiv. Karelska pirogens popularitet ökade i Finland då finländarna började äta dem som en solidarisk handling då ryssen tog Karelen. Sånt sa han.


Rune Kalf Hansen.

Livemat eller jag vill krama M.A. Numminen

Igår hade kocken Rune Kalf Hansen bjudit in M.A. Numminen till sin matshow på Stadsteaterns tak. För att berätta om sitt förhållande till mat och sjunga några sånger. M.A. ägde scenen, totalt kompromisslös med sin personlighet. Som en Kjell Höglund på uppåttjack, typ. Inte så mångfacetterade vistexter som Genesarets sjö, men riktiga pärlor från någon mycket mer än en tokrolig farbror. Den här låten har hämtat inspiration från Runes kokbok, Wikipedia och egna erfarenheter. Så presenterades första visan. Filmsnutten visar slutet på kvällen.

Gummiboll

Var på ett matevenemang där en mycket speciell musiker spelade igår. Bilden ovan på min sons leksak ger en ledtråd till vilken.

Vitkokt kotlett

Men jag har ju bloggat om vitkokt kotlett förut. Inte så konstigt, det är ett recept som följt med mig länge.

Beijing före OS

Jag är lat idag, här kommer bilder men ingen text från ett besök i Peking 2005, de flesta med matanknytning. Ibland önskar jag att jag hade börjat blogga mycket tidigare, inte minst av egoistiska skäl, då hade en del saker blivit dokumenterade på ett annat sätt. Så småningom kommer även ett recept på vitkokt kotlett.

Boeuf Bourguinon

För några år sedan när Brasserie Bobonne var nyöppnat var jag där med en kollega. Hon sa att hon inte ville äta "sån mat" ute eftersom det är sånt man lagar hemma. Alla tänker inte så, många passar på att äta långkok på krogen för att de själva sällan tar sig för att laga det.Trots att det oftast är enkelt, prisvärt och den egentliga arbetstiden är ganska kort. Det bekräftas av brasseritrenden. Lite är det kanske också en generationsfråga. Långkok och husmanskost är lyx för min generation men inte för våra föräldrar. Läs här delar av en text jag skrev om enkelhetstrenden för tidningen Svensk Gris med Knorr.

Min gryta kokade fyra timmar tills köttet var så mört att det föll sönder under gaffeln och spadet var simmigt, moget, komplext och smakrikt.

4-5 port

750 g högrev (jag trodde jag köpte märgpipa men kom hem med högrev, men ja ja i det här fallet funkar ju det lika bra), putsat i bitar ca 3x3 cm
smör till stekning
ca 1/2 dl vatten
2-3 msk vetemjöl
1 tsk salt
1 krm malen svartpeppar
2 klyftor vitlök, finhackad
3-4 msk timjan
1 lagerblad
2 msk tomatpuré, Mutti
ca 2 dl rött vin
2 1/2 dl köttbuljong
250 g schalottenlök, i halvor
300 g champinjoner
100 g rimmat fläsk, strimlat
persilja, finhackad

Salta och peppra nötköttet och stek det i omgångar i stekpanna och lägg över i en gryta efter hand. Vispa ur pannan med lite vatten och slå över.
Strö vetemjöl över köttet, rör om och tillsätt vitlök, timjan, lagerblad och tomatpuré.
Häll över vin och buljong. Låt sjuda under svag värme.
Stek lök, svamp och fläsk i omgångar i ens tekpanna och tillsätt i den sjudande grytan. Låt småkoka under lock i ca 4 timmar.
Tillsätt persilja och servera med potatis och bröd.

Kommentar: Oftast tillsätter man lök och svamp på slutet men det funkar bra så här också. Hade jag haft morot hemma hade jag låtit skivor av den koka med från start.

Bokbeställning

Köpte precis fyra matböcker på amazon.com som jag länge tänkt beställa:

1. Down an Out in Paris and London, George Orwell

2. The Belly of Paris, Emile Zola

3. Tender at the bone, Ruth Reichl

4. An omelette and a Glass of Wine, Elizabeth David

NU ska jag laga mat.

Syns jag finns jag

Nu har jag varit och inhandlat märgpipa och annat till kvällens gryta. Spanska familjen i våningen nedanför hann före mig, det har doftat långkok upp till oss sedan tidigt imorse. Åh, det luktar som hemma hos Carlos, säker maken. Carlos, född i Spanien, var en av hans bästa kompisar då han växte upp. Innan jag sätter igång vill jag tipsa om Belindas grymma text om parmiddagar och något som jag kallar för kontakt utan beröring.

Skugge om eget företagande

Har inte tid att blogga nu, ska göra en stor sats Boeuf Bourguignon, men jäklar vad bra Linda Skugges första Näringslivskrönika är.

Petite France (2)

Egentligen hade jag tänkt vänta ett par veckor och ett par besök till innan jag skrev om bageriet Petite France igen men jag kan inte hålla mig. Var där idag och hämtade en beställning. Den rara och generösa uteserveringen var proppfull och kön bakom kassan lång. Precis som tidigare var inte den kompetenta personalen stressad över det utan tog den tid det behövdes för att bekräfta, ge tips, förklara och berätta. Att jag blev charmad över att bagaren pratade franska med mig får mig att inse att jag nog är sjukt romantisk.



Sneglade på frukosten. Baguette, som skulle göra sig som stilleben, med oxblodsfärgad salami. Apelsinjuice som pressas a la minute bakom disk, apelsinerna rullar ut ur en ställning som påminner om en bingotombola. Ett litet glas med yoghurt (tror jag) med plommonkompott ovanpå(vet jag eftersom jag frågade). Och gott kaffe med krämigt skum (har testat).

Utbudet av bröd, söta bakverk och lunchrätter är genomgående klassiskt franskt och inte mer än att det blir greppbart. Det finns även några hyllor med rostade mandlar, te från Chaikhana, marmelader och lite sånt. Stämningen är nybyggaranda, stolthet och stillsam glädje.

Macaronerna jag köpte där häromdan är uppätna. En smakade publikfriande nougatigt, en kokos utan sololjetoner och den sista hade en förnimmelse av aprikos. Mycket söta, alltså att äta. Min äkta hälft diggar sötmaaspekten men jag tycker mer om brytningar med grapefruktkräm och sånt. Trots allt var det de näst bästa macaronerna jag ätit i 08-området.

Hallonmacaronbakelsen, som bara finns då det är säsong för hallon, avsmakades idag. Macaronen som fyllningen låg i var inte alls så söt som de tidigare nämnda och lite seg, inte heller fyllningen som var en marsansåsliknande kräm med någon citrusfrukt i. Hallonen i och på smakade sommar. För några år sedan då jag for omkring som mest på matuppdrag åt jag likadana på Boyley bakery i New York och Harvey & Nichol´s i London (där de var mycket populära). Ursprunget gissar jag kommer från macaronmästaren Pierre Hermé.

Ja, just ja, glömde nästan berätta att durumpavén jag köpte för några dagar sedan var lika god imorse.

Det kan vara bageriet jag saknar på Kungsholmen.

Kräftor

13.30 idag. Brorsans fångst. Jag fick se och höra men inte smaka.

Bageri Petite France

Pain au chocolats, macaroner, franskt surdegsbröd och klassiska croissanter. En elegant och trivsam lokal. Kunnig personal och söt uteservering. Sedan några månader tillbaka finns ett nytt bageri på Kungsholmen, Petite France på John Ericssonsgatan 6.


Det är leveransbageriet på Lilla Essingen med samma namn som ynglat av sig. Bröden har långa liggtider, det har jag kollat upp, något bagaren var mycket stolt över. Pavebrödet ovan hade tjock skorpa med frasigt yttre och ett smidigt inkråm med små jämna hål, precis som det ska vara.


Bagaren berättade att macaronerna, och en hallonmacaronbakelse som de har så länge hallonen är sjysta, är inspirerade av Pierre Hermé, mer om honom har jag skrivit förut. Macaronen jag smakade var kanske inte i Herméklass men bättre än de flesta jag ätit i Sverige, återkommer om detta då jag smakat fler.


Något betyder det säkert att bageriet ligger i botten på ett hus jag länge sneglat på för att jag vill bo i det, framför allt för lägets skull och för att det är så snyggt men också för att det är det första kollektivhuset Alva Myrdal byggde med Sven Markelius hjälp. Dagis och restaurang inklusive mathissar finns fortfarande kvar.

Uppdaterat 15/8 med länk till DN-artikel om Petit France.

Jo det är sant...

..."Skägget" (som min ingifta kubanska släkting kallar Fidel Castro) bloggar.

Redigerat 13/8

Lästips

Annina på Shampoo Rising skriver om brodetto och italiensk lokalpatriotism.

Dumplings med smak av hemlagat

Min nya favvolunch. Godast är den med griskött, spenat och ägg men fyllningen som innehåller nötkött mm funkar också bra. Räkvarianten har jag ännu inte smakat. På blygsamma Natalie´s café på Kungsholms Strand 157.

Lille T leker med maten

Korven har hög köttprocent. Brödet till hamburgaren har lillens pappa bakat. Grönsakerna är ekologiska och närproduverade. Så, nu blev de här leksakerna lite mer PK.

För att inte missförstås, jag skojar.

Dåligt för miljön att göra eget bubbelvatten?

I gårdagens DN läste jag en artikel, som jag inte hittar på nätet, som gick ut på att Sodastreamvatten inte var klimatsmartare än köpt kolsyrat vatten. En forskare från Handelns utredningsinstitut trodde iallafall inte det eftersom kolsyrepatroner till Sodastreams endast tillverkas i Tyskland. Signerat TT.

Hm, visserligen är sådana här saker sällan så självklara miljömässigt som man tror om man gör jämförande livscykelanalyser, men, det kändes som allt inte blev sagt i texten som jag ville veta. Eftersom jag inte har dagens DN vet jag inte om någon uppföljning har gjorts, detta hittade jag dock på nätet.

Drive-in-kondis

I Värnamo. För ett par år sedan intervjuade jag ägaren Åke Danås och tog samtidigt en titt bakom på Stigs Café och Bageri som har 70 anställda. Det förvånar mig inte att just han får och vågar testa en sådan här idé.

Förresten så verkar det ha varit något trassel med min kommentatorsfunktion, hoppas att den funkar nu.

Roadtrip Västkusten

Förmiddag i Hunnebostrand.

Nu när regnet öser ner och jag ser stormbilderna från södra Sverige på Nyhetsmorgon känns det bra att det var förra veckan vi kom hem från Bohuslän och inte denna. Dessutom har vi varit sjuka och det känns mer ok då det är ruskväder. Det mesta har sagts om Västkusten men jag tänker ändå berätta lite om min (+make+bebis) resa.

Tyvärr åt vi ganska uselt och till överpriser för det mesta. Atmosfär och service var det aldrig något fel på, men maten - smaklös, slabbig och anonym. Nu var resan av den spontana karaktären från början till slut, om jag läst på innan hade jag kanske tex sett detta tips.

Tveklöst godaste krubbet fick vi hemma hos vänner som flytt storstaden - Göteborg - till hus på landet i Halland.


Mäklarbricka 2.0.

Där bland pepparrotsodlingar och hästhagar bjöd de på egen hallonsaft, smoothies, grillad lammstek med örter, syrlig potatissallad, grillade grönsaker som jag imponerades av eftersom de var så fluffiga i konsistensen, rabarber-från-trädgården-cheesecake, gudomligt kaffe då värden som vanligt la ned sin själ i att det skulle bli bra, egen limoncello, egen slånbärslikör -som jag dessutom fick en flaska av, håller med värdinnan om att det är svårt att göra något av slånbär men inget passar bättre att göra likör av. Till frukost fick vi amerikanska blåbärspankisar med bla egen svartvinbärssylt efter Hirams populära recept.



Det norska bakeri i Hunnebostrands utkant. Bakverken av de slaget att jag misstänker en del genvägar, dock färskt och färskt är ofta gott, dessutom matiga tillbehör, mycket god latte och trevligt bemötande.


HUNNEBOSTRAND, BOHUS MALMÖN
Före återseendet ovan bodde vi på ett sunkigt vandrarhem utanför Hunnebostrand. Rummet var kvävande varmt och aldrig har ett dopp i salt vatten suttit bättre än det vid gamla stenbrottsön Bohus Malmön. Vi blev så charmade att vi stannade för middag på Mys Pys , en glad mötesplats, maten talar vi tyst om, är du nyfiken kan du läsa om andra stycket i det här inlägget.


Ställningar för långatorkning i Hunnebostrand.


MARSTRAND
Tillbringade ett par dagar på puttenuttiga Marstrand där man inte skulle bli förvånad över att möta de där tanterna med färger som andranamn eller Prussiluskan.


Utsikt över inloppet från vårt rum, nr 53, på Hotell Nautic , på mornarna kom karavaner med badrockar förbi.

Samma sak här med maten. Dessutom var en hel del råvaror slut både i butiker och i restaurangkök då vi var där. Bergs klassiska konditori är mysigt, passar mig som knarkar mys numera, där ursäktar miljön till stor del den mediokra latten.


HÄRÖN, LINNEVIKEN

Kaklat café/butik i Kyrkesund där man kan ta minifärja över till Härön. Harry Klings glass, bara en sån sak!

Det är förbaskat lätt att gilla Västkusten, särskilt sådana glittriga dagar vi blev bortskämda med. Och till slut fick vi även äta anständigt, på ljuvligaste ön av dem alla, Härön. En fisksoppa som var mycket mer än den pliktskyldiga på alla sådana här ställen vid vatten, gjord på en fond som smakade långkok. Den spegelblanka Valhronakakan med hallon och citronsås var också grym. Detta på Magasinet där man också kan bo gediget. Kanske ett ställe att fira jul på tänkte vi.


Magasinet, ett ombyggt havremagasin, sett från Kyrkesund.

Nära Kyrkesund ligger skaldjursbanken Linneviken med sin speciella flora som kommer av att marken är basisk. En fin strand om man inte är rädd för att krabbor ska bitas i tårna. När vi gick tillbaka till bilen efter ett sista dopp såg jag björnbär som såg lite skumma ut, typ daggiga. Smakade blåbär gjorde de också. Det visade sig vara sällsynta Blåhallon, som inte är sällsynta i Skåne och på Gotland där de kallas Salmbär och äts som sylt till saffranspannkaka.


Vi hade en nära-Smögen-upplevelse. Kollade snabbt in nöjeslivet genom att gå framochtillbaka på den 600 m långa bryggan.