Tillfälligt avbrott

Min snälla man överraskade mig med ett dygn på Hasseludden. Helskönt och välbehövligt. Men det var alldeles för många gäster och då infinner sig inte det rätta lugnet. Och middagen intogs inte i det lilla fina rummet vid vattnet utan i den stora frukostmatsalen. Värsta chartern. Men vi satt inskärmade så det funkade ganska bra ändå.



Att tvaga sig och bada på japanskt vis var meditativt underbart. De varma utomhusbassängerna ångade så att vi knappt såg varandra eftersom luften var 0-gradig.


Kvällens meny

Sushi Moriawase och misosoppa
Sapporo (japanskt öl med lite sötma som delvis bryggs på ris)

Yakitorispett med teriyakisås

Hälleflundra med lök och spenat samt gomadaresås och ris
Durbanville Hills (vitt krispigt friskt vin)

Vaniljpannacotta med aprikossås
Ume-shu Monogatari (japanskt plommonvin)

Sushin var toppen och ölen till god.
Yakitorispetten perfekt stekta och såsen hade en skön rökig smak.
Hälleflundran smakade ullfiber. Den hade gått alldeles för länge i ugnen. I huvudtaget förstod jag mig inte på den här rätten.
Pannacottan var som sådana brukar vara, smekande god i rätt mängd. Plommonvinet en höjdare, nästan lika gott som på Roppongi Seikoen.

Bonus
Roomservice 1: Vi skålade i japanska ölet Kirin Ichiban
Roomservice 2: Frukost på sängen

Fantastisk personal - superkunniga, hjälpsamma och trevliga!

P.S. Jag och min man förlovade oss här en gång i tiden, typ september 2000.

Godis från Japan

Både innehållet och förpackningen piggar upp mig.

Morgonstund

Vilken skön promenad! Ute var det bitande friskt, soligt, frostigt, tyst och ensamt. Nu känns det ok att jobba en stund. Dessutom smakar latten jag gjort med kubanskt kaffe bra.

En bra start på helgen

Passionsfruktskräm i mjölkchokladskal och latteskum.

Frukost på stan. Utbudet på Xoco är vackrare än målningar av Michelangelo. Baguetterna är perfekt krispiga, kaffeskummet en lyckad stilart i sig själv och bakverken en studie i perfektion. Magnus Johansson är helt klart en skicklig hantverkare (ingen nyhet iof). Och får det också att smaka bra.

Tips: Chokladprovningskit i olika storlekar finns att köpa. Finfina som gåbortpresenter.



Den enda invändningen jag har är att lokalen känns lite kall. Jag har sagt det förut men jag tycker att det är tråkigt att så få gamla miljöer och saker sparas i vårt land. Nu talar jag generellt och inte bara om det nyss nämnda stället. Jag tycker att patina och naturligt slitna föremål är vackert. När tidens tand har format. Kastar man bort det är det irreversibelt.




Halloween-fredags-mys. Jag blev direkt förälskad i köket. Det har den där äktheten jag är så svag för. Slitet på rätt sätt. (Och ljuvliga ljusblå köksluckor). Liksom köksattiraljerna och inredningen.
Och det bjöds generöst på kändismat, tex radioprataren pumpasoppa och morgontidningspersonligheterna svart pasta och lax. Gott var det. Och allt runtomkring var avslappnat trevligt.
Den kreativa värdinnan lät gästerna skapa ett varsitt pumpa-ansikte. På bilderna ovan kan du gissa vilket som är gjort av vem. Konstnärerna bestod av matskribent, en PR-kvinna, en samhällsvetare (?) och en blivande filosofie doktor.

Johan Sörberg och No 19 - ett nytt par

Igår firade jag min sålda lägenhet med cava köpt i Barcelona (inget vidare men ändå).
Firar hoppas jag att Johan Sörberg också gör. Han är den som ska driva No 19 - en kafé och lunchservering mitt i Bonniers Konsthall. Där omgivningen kommer att bytas ut flera gånger om året. Bröden, bakverken och desserterna kommer direkt från Riddarbageriet. Grunden i luncherna är kalla rätter tex matiga sallader med annorlunda smakkombinationer. Johan säger att han brinner för råvaror och säsong och hela tiden kommer att leta efter originella och passionerade leverantörer (jämlikar med andra ord). Ytterligare en god anledning att gå till den nya konsthallen, han har bara gjort smarta saker förut och tummar aldrig på sånt som kvalitet eller smak.

Konsten att krypa

Tycker ni att min retorik är lite knäpp eller nåt beror det kanske på att jag haft denna man som huvudföreläsare i presentationsteknik. Måste dock tillägga att han har världens största hjärta och är duktig på det han gör.

Utomkroppsliga matupplevelser

Amexräkningen kom idag. Bland de medföljande erbjudandena om hotellnätter i NY och liknande läser jag:

Vit tryffel och Sangiovesedruvor från Italien, stjärnanis och kardemumma från Asien samt kakao från Latinamerika. Mmm, det låter gott tänker jag. ...- är några av ingredienserna som ingår i denna form av kosmetik som just introducerats i Sverige.

Längre ned i texten: ...-rengöring av ansikte/kropp med skummande choklad- och vaniljmilkshake eller Latte de Vino. -peeling med vindruvsmust och lavendelhonung.

Om du har ett amex gold är priset för en två timmar lång behandling 2628 kr (10 % rabatt), då ingår även (utöver det jag nyss räknade upp) en mask och dränerande massage. Det kallas för Gourmetkosmetik och behandlingarna genomförs här.

Hjälp, jag blir alldeles yr. Jag skulle nog föredra en middag gjord på råvarorna istället.

Beslut

Jag startade Bendel då jag insåg att nyhetssidan på min sajt ändå började att se ut som en blogg. Det var ungefär ett halvår sedan. Typ idag har jag bestämt mig 100-% att fortsätta. Så inom några veckor ska jag se över formgivningen, länka till andra och sånt.

Nya bossar

Vad roligt, trevliga Tobias blir ny chefredaktör på Vagabond och ambitiösa Therese är numera ägg-vd (tidigare ansvarig för Brödinstitutet).

xie xie

Krispiga små vårrullar, frisk kyckling- och broccoligryta med smak av ingefära och avslutningsvis en len chokladmousse, det blev jag bjuden på till middag igår kväll. Någon hade planerat, handlat och fixat. Och jag fick sätta mig vid ett dukat bord. Det var en fin gåva! Jag vet ju bara vilket pyssel det är att göra egna vårrullar.


Till varmrätterna drack vi ett ljust ganska beskt öl , till chokladmoussen ett mumsigt portugisiskt portvin.

Jag glömmer aldrig att denna någon lagade och bjöd på en grandios kinesisk måltid (som måste tagit flera dagar att förbereda) 1998 då vi nyligen blivit bekanta. Hon ville stötta mig inför min första pressträff med asiatiskt tema och hade lämpligt nog precis gått en kinesisk matlagningskurs.
Mitt event på Östasiatiska museet blev sedan lyckat, Cecilia Lindqvist var som alltid i högform, en tjej från Arirang charmade alla då hon talade om det koreanska kökets grunder och Charlotte Klippmark presenterade en ny intressant studie.

Någon och jag besökte Peking 2004.

EMV

Vad irriterande, nu har min ICA slutat sälja den sortens torrfoder jag köper till hunden. Den enda liknande produkten är deras egen. Och jag vägrar köpa den egna varumärksvaran eftersom jag inte får välja den själv. Jag trodde att kedjorna lovat att alltid ha minst ett alternativ till deras egna grejer? Detta krånglar till mina köpvanor ytterligare.

Du Baratin

Det finns en restaurang jag vill besöka i Paris; Du Baratin. Kökschefen tillika ägaren Raquel Carélas uppenbarelse beskrivs som en Aldomovarfilmkvinnas (bara en sån sak). När hon öppnade stället för några år sedan hade hon aldrig lagat mat (det brukar inte låta lockande vanligtvis) men med mycket vilja och mod har det gått bra. Så galant att tex Paul Bocouse och Pierre Hermé tillhör hennes gäster. Det sägs att hon saknar traditionellt tänkande och blandar smaker och konstistenser ohämmat.

Och apropå Paris, det var alldeles för länge sedan jag hängde bland palmerna i Le China Clubs dunkla, art deco-lokaler. GH vill du följa med igen?

Vem är helt fri?

Det där borde du skriva om, sa min kollega när jag berättade om en sak jag sett. Du är så väluppfostrad. Är det inte sådant bloggen ska användas till?
Istället berättar jag att Statoil har 36% av snabbmatsmarknaden i Sverige och på det tjänar de 790 miljoner kronor. Sjyst extraknäck! Och nu ska de börja sälja nyckelhålsmärkta kycklingburgare.

Källa: Dagens Handel

Inte så mycket om mat

Bakade en sockerkaka igår. Och åt en bit med hallon och lättvispad grädde. Comfort food i högsta grad. Tittade sedan på SVT-kalaset. Tycker att Lena PHs barnvisegrej var det roligaste jag sett på länge. Smart och självironiskt. Framför allt modigt. Trots att det kanske är henne man idag kan vänta sig något sådant av. Det finns så få risktagande människor så jag vill hylla alla dem som finns! Gillade även Claes Erikssons uppträdande. Mest för att jag gillar honom. Han var makalöst fin som vigselförättare tidigare i höstas. Klok, underfundig och varm. Och verkade så snäll det lilla jag talade med honom. Dessutom är hans fru vacker och stark. Män som lever med sådana kvinnor måste per automatik vara bra människor. Nu ska jag läsa lite utländska mattidningar och börja på Donna Tartts Den lilla vännen. Kram och puss - länsbuss!

Choklad- och tomatmarmelad

Fick världens gulligaste paket för ett par veckor sedan (köpt på Sofies Butik i Helsingborg) med en burk choklad- och tomatmarmelad, flingsalt och crostini. Idag provsmakade jag. Tyvärr gillade jag det inte. Det var med all säkerhet välgjort eftersom det var tillverkat av Jan Hedh och Maria Escalante - sveriges chokladkung och drottning. Jan känner de flesta till (någon gång ska jag berätta om den 5-rätters chokladmeny jag åt som han tillagade). Men kanske inte Maria - en sydamerikansk kvinna som verkligen brinner för det hon gör. Men jag kommer nog nog aldrig gilla tomatmarmelad även om den fått smak av fin choklad. Tyvärr. För mig smakar det galla. Samma sak händer när jag äter physalis. Choklad och flingsalt brukar jag dock gilla ihop. Åt senast härom dagen en tryffel med tequilasmak där flingsalt på toppen lyfte fram chokladsmaken på ett förträffligt sätt.

Reflektion

Jaha så sittar jag här med jobb-baksmälla igen. I ett par veckors tid har allt gått i ett. Vad är det som har hänt egentligen? Vad har jag skrivit, sagt och gjort? Vilka har jag träffat? Hur påverkar det min framtid?

Träffade en kompis (och hans far och son) jag lärde känna i en studentkorridor 92 på Locanda i torsdags. Vet inte om det var för att det var ett trevligare möte jag var nöjdare med stället än förra gången. Men jag tyckte att maten var bra, personalen smidigare, lokalerna mjukare och mer inbodda. Just nu pågår även en utställning med svartvita miljöbilder av favoriten Bruno Ehrs. Bruno har tagit bland de mest estetiska mat och resebilder jag sett, många tillsammans med Dag (i böcker, tidningen Gourmet och Res).

Hade därefter ett styrelsemöte på Vetekatten. Snacka om att det alltid är full rulle där oavsett tid på dagen! Och trots att serveringssystemet aldrig funkar är det alltid mysigt.

Bild: Min lunchdate på Locanda.

Maya goes TV

En vän föreläste om mat och hälsa på Berns för 1,6 miljonerklubben vilket direktsändes igår på SVT. Plötsligt dök en bild upp i rutan på min hund och hennes kompis Molly. Alla vet väl att hundägare är friskare än dem utan vovve? Både själsligt och för att man kommer ut på promenad minst en halvtimme varje dag, vare sig man vill eller inte. Det var det min vän dietisten talade om till bilden på Maya. Förresten samma kompis som jag åt middag med på Bobonne förra veckan och som fick mig att upptäcka Elizabet David. Hon är också en av dem jag haft flest goda samtal med.

Snurr

Imorgon ska jag sova lite extra (fatta att jag ska få igen lite sömn!) och sedan ska jag ringa alla er som försökt få tag på mig den senaste tiden.

Lunch på Locanda var inte så dumt. Och dem jag träffade där är väldigt fina människor!

Svar på tal

Märks det på mina sparsmakade postningar att jag har mycket att göra? Jag lovar, snart blir det mera liv i bloggluckan igen! Typ på fredag.

Förresten kom jag på att jag var rätt snabb härom dagen.
Jag hälsade på en dam som var otrevlig sist jag träffade henne. När hon hörde mitt namn sa hon:

- Var det dig jag spände ögonen i på årsmötet?
- Ja, och ändå kommer du inte ihåg mig.

Läst på Akkurats meny

Det är som med öl och whiskey, ibland häpnar man över vad andra väljer.

Bad hair day

Har skaffat mig en poppig bobfrisyr. Men på mig ser det mest ut som en Hitlerfrilla.

London - Drinktips

Har fått tips om att man på Hawksmoor har ett stort utbud finfina drinkar. (Har även läst att köket inte funkar lika bra. Hmm. Köttet är i allafall av god kvalitet, det kommer från Ginger Pig och de slaktarna har jag träffat ett par gånger). Englands mesta expert på området, "coctailguryn" Nick Strangeway står bakom spakarna.

Klassisk mat i klassiska lokaler

Nu lagar även Gordon Ramsey vitlöksstekta grodlår, på La Noisette som är hans senaste restaurangprojekt.

Varför sker är alla deadlines, utskick, möten mm denna vecka när nästa är tom?

Återblick

Raval - Barcelona

Andreas, Rille och ni andra, hoppas ni har det fint där nu.

Blott Sverige svenska äpplen har

Fick Lövstaäpplen, närmare bestämt Gravensteiner, i födelsedagspresent. De doftar som en solig kall höstdag och smakar frisk lantluft.

Våra svenska äpplen har en lång mognadsprocess, nästan som druvorna till fina årgångsviner. Det hela har med vårt klimat att göra. Solens intensitet varvat med kyliga sensommarnätter ger frukten exakt den tid som behövs för en perfekt bouquet. Under det vackra, frasiga skalet döljer sig en mängd olika smaker och dofter, säregna för varje sort.

Äppelrikets hemsida

Äntligen Akkurat

Uhrtel-ölen är sval, söt, besk, fyllig och alldeles underbar. Moules Chèvren smakrik och syrlig med en ton av honung...mmm...ljuvlig. Ända sedan jag var på Akkurat förra gången har jag längtat efter dessa smaker. Och ända sedan min barndomsvän var hos mig för ett år sedan har min vilja varit att träffa henne igen. Nu lyckades jag kombinera båda delarna. Efterrätten åt vi hemma hos mig, läckra chokladpraliner från Mälar Chocolaterie som min gamla bundsförvant köpt med sig från Västerås.

Förtroligt

Maken tjuvrökte tillsammans med Anthony Bourdain utanför Berns. Och berättade att han läst Kitchen Confidential på toaletten.
- You should, svarade Anthony.

Brasseri Bobonne

Gick på ett tvärvetenskapligt seminarium om mat och hälsa idag. Föreläsarna var aktuella, ändå kändes det dammigt. Jag hade kunnat använda tiden bättre. Och det retar mig.

Kvällen var desto bättre. Träffade en kollega på nyöppnade Brasseri Bobonne. Där är maten och menyn väldigt enkel, för enkel för mitt sällskap, men inte för mig. I och för sig skulle det inte skada med ett par lite mer ovanliga vanliga rätter på griffeltavlan. Jag åt Boeuf Bourguignonne med potatispuré. Och drack prisvärt rött vin. Länge. Vi stängde stället. Dels för att vi hade mycket att tala om, dels för att lokalen är bekväm - liten och mysig.


Dagens tips!
Läs vad Carolin Dahlman skriver om att vi köar som gamla ryssar i svenska butiker. Carolin är en välsorterad person som ofta skriver intressanta saker. För ensamföretagaren kan jag rekommendera hennes bok Ensamföretagaren.

Poppis kille

Peder Lamm. Överallt. Framför allt verkar han vara moderatorn på modet, bara denna vecka är jag bjuden på två event där han är det. Och jag måste skynda mig till det ena nu.

Krokodil och känguru på menyn

Ikväll var jag och ett sällskap hembjudna till Australiens ambassadörs residens. Ambassadörskan Åsa Hasselgård-Rowe var vår värdinna och hon var välkomnande, rolig och generös. Dessutom matintresserad. Menyn såg ut så här:

Välkomstbubbel med krokodiltilltugg (påminde om kyckling)

Goats cheese flower

Kängurufilé (viltsmak - påminde lite om rådjur) med hasselbackspotatis, kantarellsås och rödbetspuré

Frusen zabaione med marsalasås, kaffe

Det var en speciell och förtjusande kväll! Känner mig mycket privilegierad.

Pontus stänger och öppnar

Budgetlyxkrogarna får tillökning. Pontus Frithiof öppnar en ny restaurang i gamla börshuset på Norrlandsgatan då Pontus in the Greenhouse stänger i april.

Barrique Wine Bar

I helgen har min vän Kristian besökt Barrique i Göteborg och skriver så här:

Besöket på Barrique var på alla sätt en kulinarisk upplevelse. Hela sällskapet på sex personer tog temamenyn enl nedan. Dyrt var det men värt varje krona, vinerna var perfekt valda till maten och uppfinningsrikedomen kring matlagningen var inte på El Bulli-höjder, men med svenska mått mycket imponerande! Rödvinet Luis Felipe Edwards och dessertvinet Riesling Vendimia var speciellt minnesvärda. Min syster tog fisk (red snapper) som huvudrätt och fick två olika glas vitt vin till! Allt ackompanjerat av kunnig presentation och alert service. Rekommenderas varmt, speciellt som att prisnivån är mycket sympatisk.

Fyrarätters Chile-meny

2005 Montes Reserve Sauvignon Blanc Curico Valley
Sotad lax med limepärlor & olivpulver, avokado samt laxrom

2005 Luis Felipe Edwards Malbec Terraced Colchagua Valley
Skånebiff "asado" med cocobönspuré & oxkind i rödvin samt chimichurri

2005 Santa Digna Gewurztraminer, Torres
Glass på getost serveras med membrillo, krossat majsbröd samt honungsluft

2003 Riesling Vendimia Tardia, Torres
Bizcocho de especias med kaffe och passionsfrukt

Meny 495:-, Meny med vinpaket 795.-


Kristian Lissvall har godkänt att jag lägger ut hans text.

Istället för tårta

Jag har bakat färgglada cup cakes idag och ska ge dem till ett födelsedagsbarn. Under glasyren hittar man chokladmuffins med hallongömmor. Hallonen bidrar med syra till allt det supersöta.

Samlat om Ischia

Nu påminns jag om Ischia lite överallt. Igår var det The talented Mr Ripley på tv. Och den är inspelad där. I morse var Daniel på tidningen Café på tv. Han var vår granne en sommar (långsökt I know) på Villa Nunzia. Jag vet att jag har en nästan pinsam vurm för Italien, särskilt syditalien. Det var därför jag tex gifte mig där. Det spelar ingen roll att jag ofta åker till andra kontinenter och länder - Italien är alltid Italien. Nedan har jag samlat lite jag tidigare skrivit om Ischia:

Marontistranden

Italien - boktips

I mitt skafferi

Restaurang Da Gelsomina på Capri

Tomaterna

Villa Nunzias trädgård

Citat om Italien

Kanin med tomater och örter - ett recept från Ischia

Mums!


Vinerna från Ischia var slut i mitt förråd så istället fick det bli ett lokalt torrt vitt vin jag köpt i Provance. Det funkade att både ha i grytan och dricka till.

4 port

1 st medelstor urtagen kanin
1 st hel oskalad vitlök
1/2 röd chilifrukt, finhackad
3 msk extra jungfruolja
2 dl vin
1 1/2 dl kycklingbuljong
2 dl körsbärstomater
salt, peppar
1 1/2 dl färska örter - persilja, mejram, rosmarin, finhackade

Värm upp oljan, lägg i den oskalade vitlöken, chilin och köttet och bryn runt om i några minuter. Ta bort vitlöken. (Jag lät några koka med). Häll på vinet och låt koka in tills aromerna från vinet dunstat bort. Tillsätt buljongen och de halverade tomaterna. Salta och peppra. Låt småputtra ca 20 minuter. Tillsätt örterna. Servera med ris eller pressad potatis.

Orginalreceptet är hämtat här.

Kaningryta - förberedelse

Jag benade igår ur kaninen för att koka buljong på benen. Vill ni ha tips på hur man gör får ni gärna höra av er till mig. Sparade levern för att koka med i grytan. Putsade. Sedan skar jag loss lår och framben, och delade ryggen i tre mindre bitar. Putsade igen. Låren brukar man ibland spara och tillaga för sig eftersom de är segare än sadel och framben. I mitt recept från Ischia, som du snart ska få, använder man dock alla detaljer.

Kanin på gång

Nu ska jag laga kanin som man gör på Ischia. Sedan ska jag se The talented Mr Ripley för jag vet inte vilken gång i ordningen. Såg ni versionen från 60-talet härom dagen? Så snygg. Och till stor del inspelad på just Ischia. Sista scenen utspelar sig på Marontistranden. Jag brukar bo på berget rakt ovanför. Stranden är fortfarande fin, flera av de inte allt för många hotellen är så gott som inhuggna i berget. Och man kan äta gott och billigt på strandhaken.

Bar och choklad i NYC

The Box är tydligen baren man nu ska hänga i. 20-talsinspirerad lokal med bla operasångare som underhåller. Men hypen beror nog mest på att Jude Law sitter i styrelsen.

Och gillar man choklad är Max Brenner på Broadway det nya plejset.

Lutfisklunch på Operakällaren

Eftersom mina föräldrar kommer från Finland har jag aldrig ätit lutfisk av tradition. Svenska mattraditioner tycker jag dock är intressant. Därför tackade jag ja till dagens pressträff på Operakällaren som handlade om just lutfisk. Många från Lutfiskens vänner var där, bland annat Bengt-Göran Kronstam som tipsade om vad som passar att dricka till:

• Porter
• Mumma
• Julmust
• Sauternes, helst mogen med bruleéaktig ton - svår att köpa och då funkar det med rött Bordeauxvin istället eller tex Periquita och Montepulcianoviner

Som ni märker är det viss sötma i alla drycker.

Bengt-Göran är förresten aktuell med en ny bok som ser rejäl och fin ut när man bläddrar i den - Vinets Magi. Det märks att han fått inspiration av Carl Butlers gamla böcker. Författaren själv sa att han ville göra det enkelt med mat och dryck, han ville befria oss från "smakbyråkrater". Och visa mat som den smakar.

Förutom traditionella lutfiskrätter smakade jag på årets Blossaglögg som föll mig i smaken. Den hade orangeröd färg occh förutom de traditionella glöggkryddorna smakade den lingon. Inte så söt. Och omsluten av en vit, frostig flaska.

Jag satt med världens bästa Eva. (Vi gick efteråt till inredningsbutiken The One). Jag blir alltid lika glad av att träffa henne. Många fina lite äldre matmänniskor som jag har stor respekt för syntes i publiken tex Astrid Nilson och Ulf Elving. (tillhörde iof sig de yngre). Blev påmind av två olika personer om att jag skrev detta(högst upp) när jag var på ett annat arrangemang med samma människor.

Sjömagasinet hyllas i New York Times

Ovanstående krog är en av tio som är värda att ta flyget för besök, enligt matskribenten R W Apple Jr. Har inte hunnit läsa ursprungskällan ännu men planerar att så fort jag får tid att skriva lite om vad jag läst om svensk mat och krogar i utländsk media.

Godispåse

Gissa vad maken överraskade med? Kanin och älgentrecote från Lulles Fågel & Vilt i Söderhallarna! Vad roligt och gott det ska bli!

Dead good muffins

Idag har jag ruinerat mig på utländska mattidningar. Och bestämt mig för att baka massor av olika muffins i helgen. Jag har hittat flera intressanta recept, bla ett i Olive på lönnsirap- och pekannötsmuffins. De har i sin tur hämtat idén från Hummingbird Bakery i London. Ett ställe jag gillar som har damn fina grejer! Visste inte att det var så publikt.


Foto: Hummingbird Bakery, 133 Portobello Road, London

Ovanlig Svensson

"Att heta Svensson och leva ett vanligt liv där man äter vanlig mat är banne mig ovanligt idag" : sa en sommeliervän jag talade med nyss.

Det goda samtalet

En vän, en duktig sommelier (sveriges bästa tycker jag), ringde i morse för att bolla en sak inför en föreläsning. Det blev ett långt samtal om vad som händer i matvärlden (dock inte ett enda skvaller) trots att ingen av oss hade tid med det egentligen. Men de ärliga samtalen som studsar fram och tillbaka betyder så mycket. De är utvecklande, bekräftande, utmanande och uppiggande. Det var roligt att få ett sådant en vanlig grå onsdag i oktober.

I brevlådan

Dagens inbjudningar: Den första till en föreläsning med trendoraklet Li Edelkoort: Well being bible. Den andra till ett seminarium hos Institutet för framtidsstudier:

Hotet från rymden?
Hotas jorden av kometnedslag från rymden?
Kan vi förbereda oss för en sådan katastrof?

Varför fnissar jag åt ett så allvarligt ämne?
Sista hälsningen kommer från en smart matperson som kallar sitt äktenskap för den bästa kombinationen sen tomat och basilika. Fint sagt tycker jag.

Filmbilder

Fniss. Städade i datorn och hittade ett par nästan 10 år gamla bilder på mig från en utbildningsfilm jag medverkade i. Lägger ut bilderna trots att det känns lite pinsamt.

Dromoman gourmet

Johan Tell förklarar i en krönika att dromoman är den medicinska termen för någon som har en sjuklig längtan att resa. " En dromoman hinner inte mer än sätta ner kappsäcken vid den egna ytterdörren förrän driften att åter ge sig ut i världen pockar på."
Att vara en matresenär är inte helt ovanligt, undrar om det även finns en egen medicinsk term för dem med sjuklig längtan att äta på avskilda platser? I sådana fall är det säkert en variant på ovanstående sjukdom.

Inte för alla

Parfymen på bilden kommer från en halvhemlig butik. Den ligger två trappor upp i en lokal på Östermalm där det känns som man är hemma hos någon. En kompis till mig som kan allt som är värt att veta om jeans handlar begagnade Levis i en källare som bara är öppen vissa kvällar i veckan. När kommer de otillgängliga matbutikerna med bara udda åtråvärda livsmedel? Som endast några få matkunniga får inbjudan till. De kanske finns redan?

En av de största och första matskribenterna

Elizabeth David var en kvinna med karaktär, här är en kort sammanfattning av hennes gärningar.

Vin i doggybag?

Frank Brunis betraktelser som restaurangskribent i The New York Times är ofta intressanta att läsa. Nu skriver han om vad som händer med det vin som blir kvar efter en middag på krogen. På en del ställen kan man spara ett par kvarvarande glas till nästa dag om man köpt en flaska. Men skulle man inte kunna få ta de dyra slattarna med sig hem? undrar Frank.
För några år sedan besökte jag ett kvartershak (där de var proffs på karljohanrätter) i Santa Margherita i Italien. På en stor hylla stod vinflaskor med egennamn ditkrafsade på etiketterna som tillhörde stamgästerna. Det gick inte att köpa vin på glas men vi som inte var stammisar fick en full flaska på bordet och behövde bara betala för det vi drack upp. Det kanske kan vara ett alternativ för en del ställen även i Sverige?

Foto: Tabla Breadbar om man tittar uppåt.

Semesterminnen från Ischia

Epomeo - rött, relativt fylligt, bordsvin från Perrazzo.

Jag mötte Lassie igen

Vassa eggen skriver idag om en kille som varit hos CNN i New York. "Tyvärr" hade han inte fått se Anderson Cooper. Jag har också varit där men till skillnad mot honom fick jag en glimt av Den Store! Han satt och jobbade på sin arbetsplats. Och gick i korridoren. De amerikanska kvinnorna som gick samma rundtur som mig suckade högt i vällust och sa: -Han har så vackra blå ögon. Vad det nu hade med saken att göra.

P.S. Jag har även varit i Larry Kings NY-studio och på NBC i bla SNL-studion. D.S.